Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den kvalificerade förberedande musikutbildningen

Skriftlig fråga 1999/2000:998 av Norlander, Göran (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-24
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 maj

Fråga 1999/2000:998

 av Göran Norlander (s) till kulturminister Marita Ulvskog om den kvalificerade förberedande musikutbildningen

Från 1960-talet och framåt har Skolöverstyrelsen och därefter Folkbildningsrådet haft ansvar för denna utbildning. Ett antal folkhögskolor tog med hjälp av öronmärkta statliga medel sig an uppgiften att bygga upp en kvalificerad förberedande musikutbildning med stor bredd. Genom folkhögskolans flexibla struktur har den utbildningen erbjudits rikstäckande. 1998 fattade Folkbildningsrådet ett beslut som innebär att musikbidraget försvann och pengarna användes för annan verksamhet.

Vad tänker ministern vidta för konkreta åtgärder för att de rörelsefolkhögskolor som drivit musiklinjer sedan en 20@40-årsperiod nu inte ska behöva lägga ned dessa?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:998 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:998 om den kvalificerade förberedande musikutbildningen

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Göran Norlander har frågat kulturministern vilka åtgärder hon tänker vidta för att stödja rörelsefolkhögskolornas musiklinjer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Genom riksdagens beslut år 1991 förändrades ansvarsfördelningen mellan stat och folkbildning markant. Det tidigare systemet där regeringen och riksdag fastställde principerna för statsbidragsfördelningen och fördelade medlen mellan studieförbund och folkhögskolor ersattes med ett system där folkbildningen själv tar ansvar för fördelning av statsbidrag, administration, organisation samt för att följa upp och utvärdera verksamheten.

Staten anger sedan år 1991 endast mål och syften med bidragsgivningen till folkbildningen. Sedan fördelas medlen till Folkbildningsrådet som i sin tur avgör fördelningen till folkbildningens organisationer. Det har visat sig att denna ansvarsfördelning mellan stat och folkbildning fungerat väl och ändamålsenligt.

För att regering och riksdag ska kunna gå in och påverka Folkbildningsrådets bidragsgivning krävs det att man frångår de grundprinciper som riksdagen lade fast år 1991 (prop. 1990/91:82) och som ytterligare befästes i och med folkbildningspropositionen (prop. 1997/98:115) våren 1998.

Regeringen gav förra året Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa grunderna för fördelningen av anslaget mellan studieförbund och folkhögskolor och på vilket sätt fördelningsprinciperna bidrar till att uppnå effektmålen. Ett av effektmålen är att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget skapande.

Av Folkbildningsrådets redovisning för år 1999 framgår att de estetiska kurserna samlade drygt 4 200 deltagare under år 1999. Folkhögskolorna arrangerade under året även 2 839 kulturprogram med totalt ca 246 000 deltagare. Detta är en ökning med drygt 400 kulturprogram jämfört med föregående år. Detta ger en god bild av folkhögskolornas livaktiga kulturarbete.

I riktlinjerna för Folkbildningsrådet år 1999 gav regeringen Folkbildningsrådet i uppdrag "att redovisa de befintliga utvärderingar och utvärderingar som rådet avser att ta initiativ till som belyser hur syftet med statsbidrag till folkbildningen enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen har nåtts". Av Folkbildningsrådets redovisning framgår bl.a. att rådet i sin utvärderingsplan för åren 2000@2002 ska genomföra en utvärdering om "Effekter av samhällsstödets utveckling och ändrade fördelningsmodeller". Inom detta projekt ska bl.a. effekterna för musikfolkhögskolorna med anledning av de förändrade statsbidragsfördelningskriterierna utvärderas. Projektet beräknas vara klart under år 2001.

Mot bakgrund av folkbildningens fria roll gentemot staten samt de utvärderingar som Folkbildningsrådet avser att genomföra inom de närmaste åren har jag inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.