Den kristna minoritetens situation i Turkiet
Skriftlig fråga 2008/09:362 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-05
- Anmäld
- 2008-12-05
- Besvarad
- 2008-12-10
- Svar anmält
- 2008-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2008/09:362 Den kristna minoritetens situation i Turkiet
av Annelie Enochson (kd)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Sedan år 2005 för Turkiet medlemskapsförhandlingar med Europeiska unionen. Det grundläggande kravet för att ett kandidatland ska bli accepterat som medlem i EU är att det uppfyller de så kallade Köpenhamnskriterierna. Ett av dessa kriterier är att kandidatlandet ska ha stabila institutioner som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättstat och skydd för nationella minoriteter.
Sankt Gabriel-klostret i Midyat i sydöstra Turkiet är en mycket viktig religiös och kulturell plats för Turkiets kristna minoritet. Klostret, som grundades för ca 1 600 år sedan, är en del av det assyrisk/syrianska kulturarvet. Majoritetsbefolkningen i tre omgivande byar verkar nu för att konfiskera delar av klostrets mark. Den turkiska staten har delvis legitimerat dessa anspråk genom att öppna en rättsprocess mot klostret.
Turkiets kristna minoritet, som har utsatts för svåra övergrepp i tidigare historiska skeden, upplever sig mycket pressad av den nu uppkomna situationen. För Turkiets ställning som kandidatland i EU är det av yttersta vikt att landet har ett fullgott minoritetsskydd i enlighet med Köpenhamnskriterierna.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att Turkiet uppfyller sina åtaganden gentemot landets kristna minoritet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:362 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2008/09:329 Fortsatta rättsövergrepp i Turkiet
2008/09:361 Hot om konfiskation av Sankt Gabriel-klostret i sydöstra Turkiet
2008/09:362 Den kristna minoritetens situation i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att sätta press på Turkiet att sätta stopp för förföljelsen av de kristna assyrier/syrianerna i Midyat. Lennart Sacrédeus har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att den kristna minoritetens medborgerliga rättigheter tillvaratas i fråga om rättsprocessen kring Sankt Gabriel-klostret. Annelie Enochson har frågat vad jag avser att göra för att säkerställa att Turkiet uppfyller sina åtaganden gentemot landets kristna minoritet. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.
De fortsatta oklarheterna kring den rättsliga processen om marken kring Mor Gabriel-klostret bekymrar. Frågan följs fortsatt mycket noggrant av EU-kretsen i Turkiet. Kommissionen bevakade till exempel rättegången den 19 november. Sveriges ambassad kommer att verka för att fallet ytterligare uppmärksammas, bland annat med stöd av EU:s riktlinjer beträffande försvarare av mänskliga rättigheter.
De senaste åren har det rapporterats om incidenter som pekar på ökande spänningar i Turkiet kring religiösa frågor. Det är viktigt att den turkiska staten mer aktivt söker förhindra en fortsatt negativ utveckling. Det turkiska inrikesministeriets cirkulär om religionsfrihet för icke-muslimer från förra året var ett välkommet steg i den riktningen. Dock behövs ytterligare ansträngningar för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs i praktiken.
Sverige delar EU-kommissionens senaste bedömning att, även om vissa positiva steg har tagits, det i Turkiet alltjämt behövs ett konsekvent reformprogram för att fullt ut uppfylla det politiska Köpenhamnskriteriet. Behovet av en genomgripande konstitutionell reform, som kan lägga grunden för nödvändiga reformer med syftet att säkerställa full respekt för till exempel minoritetsrättigheter och religionsfrihet, framstår mot den bakgrunden som alltmer angeläget. Det är positivt att president Gül tydligt har uttalat sig i den andan. Jag hoppas att Turkiet i närtid också antar sin strategi för rättsliga reformer, för att stärka bland annat rättssäkerheten och rättsväsendets oberoende. Jag kommer att fortsätta att tala om allt detta i samtal med företrädare för den turkiska regeringen.
I övrigt vill jag hänvisa till mitt svar från den 17 september på fråga 2007/08:1632 av Yilmaz Kerimo.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.