Den kooperativa hyresrätten
Skriftlig fråga 2025/26:274 av Louise Thunström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-30
- Överlämnad
- 2025-12-01
- Anmäld
- 2025-12-02
- Svarsdatum
- 2025-12-10
- Besvarad
- 2025-12-10
- Sista svarsdatum
- 2025-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svensk bostadsmarknad befinner sig i ett läge där alltför många hushåll saknar rimliga vägar in i ett tryggt och stabilt boende. Nyproduktionen har bromsat in samtidigt som byggkostnaderna stiger. I denna situation framstår den kooperativa hyresrätten som en möjlig väg att stärka både nyproduktionen och boendedemokratin. Upplåtelseformen bygger på spekulationsfrihet, gemensamt ansvar och att hyressättningen grundas på faktiska kostnader.
Trots att kooperativ hyresrätt permanentades som upplåtelseform 2002 är spridningen fortfarande begränsad. Forskning, Boverket och branschaktörer pekar på att kunskapen är låg, att rådgivning saknas och att finansieringsvillkoren i praktiken gör det svårt för föreningar att bildas. Detta innebär att boende som står inför ombildningar eller utförsäljningar sällan får en reell möjlighet att pröva kooperativ hyresrätt som alternativ, trots att intresset är betydande.
För att upplåtelseformen ska kunna bidra till en mer jämlik och fungerande bostadsmarknad krävs därför att staten tar ett tydligare ansvar. Det handlar både om att se över lagstiftningen och om att stärka de ekonomiska förutsättningarna, exempelvis genom statliga kreditgarantier eller ett tydligt uppdrag till SBAB att möjliggöra finansiering av kooperativa hyresrättsprojekt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Avser ministern och regeringen att ta några initiativ till att stärka förutsättningarna för den kooperativa hyresrätten?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:274 besvarad av Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2025/26:274 Den kooperativa hyresrätten
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2025/26:274 av Louise Thunström (S)
Den kooperativa hyresrätten
Louise Thunström har frågat om jag och regeringen avser att ta några initiativ till att stärka förutsättningarna för den kooperativa hyresrätten.
Jag vill inledningsvis konstatera att det är värdefullt med en variation av upplåtelseformer. Kooperativ hyresrätt har, som jag framhållit vid tidigare tillfällen, sin givna roll inom ramen för denna mångfald.
Den kooperativa hyresrätten är vanligtvis inte förknippad med en lika stor ekonomisk insats för den enskilde som bostadsrättsformen. Samtidigt kan den innebära en boendemiljö med större inslag av delaktighet och självförvaltning än den vanliga hyresrätten. Den kooperativa hyresrätten är därför en viktig boendeform för att åstadkomma ett utbud av bostäder som passar i olika skeden av livet.
Vad beträffar statliga kreditgarantier för lån för att bygga kooperativ hyresrätt så är detta fullt möjligt redan i dag. Enligt förordningen (2020:255) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande får en kreditgaranti till exempel avse dels nybyggnad av bostäder – utan begränsning ifråga om upplåtelseform – dels förvärv av hus för ombildning till kooperativ hyresrätt. Vid nybyggnad eller anordnande av bostäder eller vid förvärv av hus för ombildning till kooperativ hyresrätt, får kreditgarantin avse högst ett belopp som motsvarar 90 procent av marknadsvärdet. Det går följaktligen inte att säga att kooperativ hyresrätt är missgynnad vad gäller reglerna för statliga kreditgarantier för lån för bostadsbyggande.
Särskilt gynnsamma garanti- eller lånevillkor för en viss upplåtelseform, såsom kooperativ hyresrätt, kan vara problematiskt ur statsstödssynpunkt och är inte aktuellt.
Stockholm den 10 december 2025
Andreas Carlson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

