Den iranska regimens brott
Skriftlig fråga 2014/15:1 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-06
- Överlämnad
- 2014-10-06
- Anmäld
- 2014-10-08
- Svarsdatum
- 2014-10-15
- Sista svarsdatum
- 2014-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I skrivande stund (den 30 september 2014), samma dag som Sveriges riksdag öppnar sitt höstmöte, hotar Iran att avrätta den 26-åriga Reihaneh Jaabari. Hon dömdes till döden efter anklagelser om att hon ska ha dödat en tidigare tjänsteman i den iranska säkerhetstjänsten som försökte förgripa sig på henne. Reihaneh är bara en av många kvinnor som fallit offer för det undermåliga rättssystemet i Iran, där kvinnor inte har samma rättigheter som män. Sedan valet av ny president i Iran och sedan USA och Iran lyckades komma överens i frågan om inspektioner av Irans kärnkraftsprogram, som USA fruktade var ett kärnvapenprogram, tycks kritiken av den iranska regimens brott mot mänskliga rättigheter ha mattats av. Men faktum är att de fortsätter i samma takt som tidigare. EU har trappat ned sina sanktioner. En ny fruktlös "dialog" liknande den som ägde rum på 1990-talet har inletts med Iran. För vår tidigare regering tycktes det viktigaste vara Irans påstådda kärnvapenprogram, medan frågan om mänskliga rättigheter, och då särskilt kvinnors mänskliga rättigheter, kom i andra hand.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser utrikesministern att intensifiera kritiken av den iranska regimens brott i enlighet med FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och kvinnans och barnets rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:1 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:1 av Amineh Kakabaveh (V) Den iranska regimens brott
Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser intensifiera kritiken av den iranska regimens brott i enlighet med FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och kvinnans och barnets rättigheter.
Låt mig inledningsvis beröra fallet Reyhaneh Jabbari som Amineh Kakabaveh hänvisar till. Sverige, EU och stora delar av det internationella samfundet upprörs av och följer Jabbaris fall noga. FN:s särskilde rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran har uppmanat Iran att stoppa avrättningen. Det lokala EU-ordförandeskapet i Teheran har upprepade gånger bett iranska företrädare att se över fallet. Den Höga Representanten Catherine Ashtons talesperson har begärt att iranska myndigheter ska ge Jabbari en ny rättegång. I skrivande stund har avrättningen av Reyhaneh Jabbari skjutits upp en tid. Vi kommer i fortsatta kontakter med iranska myndigheter att med kraft framföra våra krav på att avrättningen inte ska genomföras.
Vi nås alla dagligen av uppgifter om Irans övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, och enskilda fall som detta sätter fokus på bristerna i det iranska rättssystemet, inte minst i behandlingen av kvinnor. Som Amnesty International också påpekat bryter Iran mot sina förpliktelser enligt konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, som kräver att dödsdömda ska ha rätt att söka nåd eller omvandling av straffet.
Regeringen kommer fortsätta att driva arbetet i FN för att förbättra MR-situationen i Iran, inklusive genom stöd till den särskilda rapportören för situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. Rapportören har uppmärksammat bristerna vad avser kvinnors rättigheter, inklusive i frågor om våld i hemmet, tvångs- och barnäktenskap, deltagande i politiskt beslutsfattande och rätten till högre utbildning m.m.
Mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, är en prioritering för regeringen. Det gäller självfallet även i förhållande till Iran.
Stockholm den 15 oktober 2014
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.