Den illegala avverkningen i Amazonas

Skriftlig fråga 2020/21:1794 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-11
Överlämnad
2021-02-12
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-02-24
Sista svarsdatum
2021-02-24
Besvarad
2021-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 


Amazonas sträcker sig över nio länder i Sydamerika. Den största delen av regnskogen ligger i Brasilien. Brasilien är det land som drabbats värst av skövlingen. Detta trots att landet redan under Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 tog på sig ansvaret att skydda regnskogen. På grund av korruption lyckades inte detta. Skövlare har mutat myndighetspersoner som tittat bort när pråmar fullastade med timmer passerat Amazonasfloden. Sedan Jair Bolsonaro blev president för två år sedan har skövlingen av Amazonas ökat och når nu sina högsta nivåer på tolv år. Förra året avverkades en yta större än Skåne. Den största delen av marken blev till betesmark åt biffkor. Då Brasilien är världens största exportör av nötkött arbetar många parlamentariker för att mer regnskog ska förvandlas till betesmark.

Den brasilianska militären använder sig av radaranläggningen Censipam och vidarebefordrar den information man inhämtar till regeringen, säkerhetspolisen, miljöskyddsverket, naturvårdsverket, rikspolisen, urfolksmyndigheten, civilförsvaret samt olika delstatsregeringar. Trots att den brasilianska regeringen ser skogen i realtid och därmed kan upptäcka skövlingen fortsätter den illegala avverkningen. Regeringen har tillgång till all information men väljer ändå att inte ingripa. Under 2019 utförde militären 37 insatser för att stoppa den illegala skövlingen och gruvdriften i Amazonas. År 2020 utfördes 67 insatser.

Inför julhelgen förra året lyckades militär och polis genomföra en samordnad operation som ledde till det största beslaget i brasiliansk historia. 43 000 stockar av skövlad regnskog påträffades på pråmar och i olika lager i delstaten Pará. Dagen efter tillslaget försvarade delstatens guvernör Helder Barbalho skövlarna med att avverkningen var laglig. Eftersom skogslagen i Amazonas tillåter markägare att avverka 20 procent av sin mark i syfte att vårda skogen hävdade guvernören att stockarna var resultatet av en sådan avverkning. Att skövlare försvaras av högt uppsatta politiker visar hur svårt det är att stoppa avverkningen. Storleken på Amazonas hindrar inte. Kompetensen och kunskapen finns, men viljan att agera saknas.

Längs bifloderna i Amazonas finns hundratals guldgruvor som också ses som ett hot mot Amazonas. Flera av dessa drivs av guldgrävare som använder kvicksilver för att binda guldpartiklarna. Ett av de största guldgrävarlägren ligger inom urfolket Yanomamis reservat i delstaten Rondônia i norra Amazonas. Denna form av utvinning är illegal inom reservatet men fortsätter ändå år för år. Varje vecka pågår hundratals illegala flygningar till guldgruvornas landningsbanor. Dessa flygningar sker från den statligt ägda flygplatsen i Boa Vista som kontrolleras av luftfartsverket. Trafikledarna tillhör flygvapnet och borde stoppa flygningarna men väljer att inte göra det.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern Ann Linde följande:


På vilket sätt ämnar statsrådet och regeringen verka för att bevara regnskogen samt arbeta mot korruptionen i Brasilien?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1794 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1794 av Sara Gille (SD)
Den illegala avverkningen i Amazonas

Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen ämnar verka för att bevara regnskogen samt arbeta mot korruptionen i Brasilien.

Regeringen ser mycket allvarligt på den illegala skogsavverkningen i Amazonas. Amazonas är den mest artrika regnskogen som existerar och många arter finns ingen annanstans i världen. Amazonas regnskog binder också enorma mängder kol som skulle hota jordens klimat om det kom ut i atmosfären. Brasilien har alltså en mycket unik naturresurs i Amazonas regnskog, men också ett ansvar att skydda den.

En central del av Sveriges arbete med miljö- och klimatfrågor omfattar skyddandet och bevarandet av världens regnskogar och andra unika skogsområden. Genom UD ges stora svenska bidrag, exempelvis till Gröna klimatfonden (GCF) och Globala miljöfonden (GEF). Också genom Sida kanaliseras större globala stöd till flera internationella organisationer som bland annat verkar för hållbar skötsel och förvaltning av skog.

Ett annat viktigt verktyg för förändring är våra handelsavtal som tillåter oss att ställa tydliga krav och föra regelbundna dialoger kring klimat- och miljöpolitik med våra handelspartners. Ett exempel är förhandlingarna om en principöverenskommelse om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosurländerna där regeringen var pådrivande för att få till stånd ett ambitiöst hållbarhetskapitel som bland annat främjar samarbete mellan parterna om bevarande, skydd och förvaltning av skog, liksom handel och konsumtion av skogsprodukter med hållbart ursprung. Parterna åtar sig även att bekämpa olaglig avverkning och handel av skog.

Inom ramen för EU-arbetet för vi en aktiv dialog med Brasilien i olika format och på olika nivåer om klimat- och miljöfrågor inklusive skogsavverkning. Sveriges ambassad i Brasilien arbetar samtidigt aktivt med hållbarhetsfrågorna.

Sverige har även verkat för att Brasilien ska göra åtaganden gällande både miljöskydd och antikorruption inom ramen för sitt samarbete med OECD. Sveriges ambassad i Brasilien arbetar aktivt med att främja transparens, bland annat i nära samarbete med Transparency International, civilsamhälles-organisationer och svenska företag verksamma i landet.

Stockholm den 24 februari 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.