Den humanitära situationen för barn i Gaza

Skriftlig fråga 2024/25:572 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-12-10
Överlämnad
2024-12-11
Anmäld
2024-12-12
Svarsdatum
2024-12-18
Besvarad
2024-12-18
Sista svarsdatum
2024-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal och har förvärrats dramatiskt sedan den 7 oktober 2023. Hela 40 procent – ungefär en miljon människor – av Gazas befolkning är under 14 år. Barn är alltid de som drabbas hårdast i konflikter, och det är av yttersta vikt att deras rätt till liv, hälsa, utbildning och skydd upprätthålls även under pågående väpnad konflikt. Både Hamas och den israeliska försvarsmakten har svartlistats av FN för allvarliga kränkningar mot barns rättigheter.

Runt 21 000 barn beräknas vara försvunna. Ytterligare tusentals är begravda under rasmassorna, och andra är begravda i massgravar. Organisationer som Rädda Barnen och Unicef rapporterar om hur tiotusentals barn har lämnats ensamma eller separerats från sina familjer. Många har förlorat hela eller delar av familjen. Som ett fruktansvärt kvitto på förödelsen har hjälporganisationer tvingats hitta en ny akronym i sitt arbete – Wounded child, no surviving family (WCNSF).

Utbildningsväsendet har kollapsat. Ett stort antal skolor och sjukhus har angripits och förstörts i attackerna. Många av dem har varit direkta måltavlor. Bristen på mat och vatten är fullständigt förödande. Den medicinska situationen är oerhört allvarlig. Med kraftigt begränsade resurser tvingas läkare välja vilka barn som ska överleva och vilka som inte ska det. Barn amputeras, och kvinnor blir förlösta med kejsarsnitt utan bedövning. Allvarliga sjukdomar sprids i undermåliga flyktingläger. De psykiska konsekvenserna för barn och unga är inte möjliga att överblicka.

Det finns inga omständigheter enligt internationell humanitär rätt där civila tillåts bli måltavlor. Israel har gjort allt för att begränsa humanitär hjälp och internationell närvaro i Gaza. Att neka humanitärt bistånd är en särskilt allvarlig kränkning av barns rättigheter. Sverige har skrivit under barnkonventionen. Ändå saknas ett systematiskt arbete vad gäller att skydda barn som lever i väpnad konflikt. Sverige och omvärlden måste agera för ett omedelbart och permanent eldupphör och för obehindrad humanitär tillgång till och i Gaza.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vad gör ministern och Sveriges regering för att skydda barns rättigheter i Gaza?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:572 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2024/25:572 Den humanitära situationen för barn i Gaza

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:572 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Den humanitära situationen för barn i Gaza

 

Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig vad jag och Sveriges regering gör för att skydda barns rättigheter i Gaza.

Det råder inget tvivel om att situationen för barn i Gaza är katastrofal. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut. Regeringen är tydlig med att det är av största vikt att en omedelbar vapenvila i Gaza accepteras och genomförs av parterna, i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2735.

Alla krigförande parter, stater såväl som icke-statliga aktörer, har en skyldighet att följa internationell humanitär rätt. Regeringen kräver att Israel ska göra mer för att skydda civilbefolkningen och för att öka inflödet av - och tillgången till - humanitärt stöd. Regeringen driver tillsammans med övriga EU på för detta.

Sedan den 7 oktober i fjol har Sverige ökat det humanitära biståndet till Gaza med mer än en halv miljard kronor. Sverige är därtill en av de största givarna av kärnstöd till flera humanitära aktörer som verkar på plats i Gaza. Det svenska stödet har bland annat fokuserat på att motverka barns utsatthet.

I övrigt ber jag att få hänvisa till mitt svar på Azra Muranovics fråga 2024/25:411 och interpellationsdebatt 6 december ”Brott mot barnkonventionen i Palestinakonflikten”. 

Stockholm, 18 december 2024

 

Maria Malmer Stenergard

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.