den högre utbildningen i västra Sverige
Skriftlig fråga 1998/99:659 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-25
- Anmäld
- 1999-06-01
- Besvarad
- 1999-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 maj
I en interpellationsdebatt den 4 maj i år diskuterades den högre utbildningen i västra Sverige. Alla debattörerna (sju stycken plus utbildningsministern) var överens om att västra Sverige var missgynnat när det gällde antalet utbildningsplatser och omfattningen av forskningsanslagen.
Utbildningsministern sade då att "Vid fördelningen av högskoleplatser på olika högskolor är den regionala fördelningen en viktig faktor".
Vilka är de övriga faktorerna som gör att västra Sverige så starkt missgynnas när det gäller andelen högskoleplatser och fördelning av forskningsanslag?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:659 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 2 juni
Inger René har frågat mig vilka faktorer som gör att västra Sverige så starkt missgynnas när det gäller andelen platser och fördelning av forskningsanslag.
Att Västsverige i denna jämförelse utföll något mindre gynnat än övriga regioner var vi överens om, men inte att man skulle vara så starkt missgynnat som Inger René framhåller. Vid olika typer av jämförelser kommer alltid någon att framstå som mindre gynnad än andra, det är ofrånkomligt. Alla regioner kan inte hamna på samma medelvärde ens om det vore möjligt att ta fram ett rättvisande sådant.
Som jag påpekade i interpellationssvaret har län med universitetsorter störst antal registrerade studenter per tusen invånare. Före detta Göteborgs och Bohus län är ett av dessa.
Vidare gav jag i interpellationssvaret exempel på andra fördelningsgrunder. Ett sådant var bedömningar av högskolornas möjligheter att ta emot studenter inom de prioriterade utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. En faktor som också påverkar bedömningen är hur väl högskolan uppfyller de aktuella målen enligt regleringsbrevet.
Låt mig också påminna om att inom statistiken för de senaste åren ryms uppbyggnaden av tre nya högskolor nämligen, Högskolan på Gotland, Malmö högskola och Södertörns högskola. Ingen av dessa förbättrar statistiken för Västsverige men var viktiga utbildningssatsningar av andra, redan redovisade, skäl.
Jag vill i detta sammanhang återigen framhålla att riksdagen också har beslutat att bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen med resurser för totalt 68 000 nya permanenta platser för åren 1997-2000. Utbyggnaden har koncentrerats till de mindre och medelstora högskolorna och med en tyngdpunkt mot de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Högskolorna i västra Götaland har erhållit ett tillskott om totalt 5 900 platser under perioden.
Högskolorna i västra Götaland har också under föregående mandatperiod erhållit kraftigt ökade forskningsresurser. I dag disponerar dessa högskolor totalt över 30 miljoner kronor i samlade forskningsanslag.
Avslutningsvis vill jag framhålla att högskoleplatser och forskningsmedel fördelas till olika universitet och högskolor, inte till olika orter eller regioner. I lärosätenas uppdrag ingår bl.a. att bidra till en regional balanserad utveckling. Hur detta skall ske är i första hand en fråga för varje enskilt lärosäte.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.