Den hårdnande inställningen mot HBT-personer i Öst- och Centraleuropa

Skriftlig fråga 2005/06:1909 av Qarlsson, Annika (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-07-04
Besvarad
2006-07-13
Besvarad
2006-07-18
Anmäld
2006-10-02
Svar anmält
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga 2005/06:1909 av Annika Qarlsson (c) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Den hårdnande inställningen mot HBT-personer i Öst- och Centraleuropa

Under det senaste halvåret har Sverige nåtts av en rad oroväckande nyheter om hur statsmakten och ledande politiker i flera öst- och centraleuropeiska länder motarbetar HBT-personers arbete för att organisera sig för socialt umgänge eller politisk påverkan. Ett exempel är förbudet och de hårdföra polisinsatserna mot Prideparaden i Moskva. De politiska signalerna kring Pridefirandet i Warszawa har också varit mycket oroväckande. Statshomofobi får inte vara acceptabelt i EU:s medlemsländer. Listan på oroande tecken på en framväxande statshomofobi kan göras mycket längre och omfattar bland annat Moldavien, Rumänien, Vitryssland och i viss utsträckning de baltiska staterna.

Det är viktigt att Sverige tydligt protesterar mot denna backlash på vår egen kontinent. Diplomatiska hänsyn får inte försvaga en tydlig signal till allmänhet och politiker i andra länder att politisk homofobi inte är förenligt med mänskliga rättigheter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att på ett tydligt och öppet sätt framföra Sveriges protester mot tendenserna till växande statshomofobi i Öst- och Centraleuropa?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1909 besvarad av Jan Eliasson

den 13 juli

Svar på fråga 2005/06:1909 om den hårdnande inställningen mot HBT-personer i Öst- och Centraleuropa

Utrikesminister Jan Eliasson

Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på ett tydligt och öppet sätt framföra Sveriges protester mot tendenserna till växande statshomofobi i Öst- och Centraleuropa.

Den svenska regeringen fäster stor vikt vid frågan om diskriminering av människor på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Sådan diskriminering står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter och är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sverige driver aktivt frågor som gäller rätten att inte bli diskriminerad på grund av sexuell läggning eller könsidentitet inom området mänskliga rättigheter, bland annat i EU- och Europarådssamarbetet. Inte minst i EU:s nya medlemsstater bevakas dessa frågor noga av våra utlandsmyndigheter.

Prideparaden i Moskva ägde rum trots att Moskvas borgmästare beslutat förbjuda denna. I riksdagsfråga 2005/06:1666 redogjorde jag för de åtgärder som Sverige vidtog för att protestera mot demonstrationsförbudet. Paraden ägde således rum, men militanta aktivister attackerade demonstranterna. Över 100 personer arresterades på båda sidor. Händelserna i Moskva väckte starka reaktioner och har, bland annat på Sveriges initiativ, diskuterats inom EU. Sverige kommer att fortsätta att ta upp frågan om homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter i Ryssland, bland annat på bilateral nivå. Sverige kommer likaså att verka för att Europarådet i sitt arbete ägnar denna fråga fortsatt stor uppmärksamhet.

I Polen har två manifestationer förbjudits under 2005. Polens president förbjöd i sin tidigare egenskap av Warszawas borgmästare en Prideparad i Warszawa i juni. Borgmästaren i staden Poznan förbjöd likaså en demonstration för sexuellt likaberättigande i november. Dessa manifestationer genomfördes ändå men resulterade i bråk mellan demonstranter och motdemonstranter. Diskriminering av homosexuella, bisexuella och transpersoner har inte lagligt stöd i Polen, men lagstiftningen ger inte heller något uttryckligt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Uttryck för fördomar och intolerans mot homosexuella, bisexuella och transpersoner förekommer och uppenbarades bland annat i förra årets valkampanj.

De nya EU-medlemsländerna är bland annat parter i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. I direktiv 2000/87/EG fastställs allmänna ramar som ska garantera respekten för principen om likabehandling av alla människor i arbetslivet inom EU.

I direktivet finns ett förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning. EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra detta direktiv och jag utgår från att politiker och rättsväsendet i de berörda länderna kommer att ta sitt ansvar för det. Jag har själv i mina kontakter med min polska kollega tagit upp frågan om respekt för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners mänskliga rättigheter.

När det gäller situationen i Lettland för vår ambassad i Riga, tillsammans med andra länders företrädare, en dialog med ansvarig minister om dessa frågor. Ministern har också förklarat sig beredd att möta de utländska parlamentariker, däribland representanten för den svenska riksdagen, som kommer att delta i manifestationer för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter i slutet av juli.

Jag är medveten om att situationen är besvärlig för homosexuella, bisexuella och transpersoner också i länder som Moldavien och Vitryssland. Vi kommer därför även framöver att vara drivande inom ramen för EU-samarbetet och i Europarådet för att homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter i dessa länder främjas och tillvaratas. Sverige avser även att i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) särskilt uppmärksamma homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter i höst i samband med det årliga mötet om efterlevnad av den så kallade mänskliga dimensionen inom OSSE.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.