den geografiska fördelningen av ledamöter i högskolor och forskningsstiftelser
Skriftlig fråga 2004/05:1163 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-07
- Anmäld
- 2005-03-08
- Besvarad
- 2005-03-16
- Svar anmält
- 2005-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 mars
Fråga 2004/05:1163
av Yvonne Ångström (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om den geografiska fördelningen av ledamöter i högskolor och forskningsstiftelserAv regeringen utsedda ordförande och ledamöter i landets högskolestyrelser, forskningsråd och forskningsstiftelser kommer i mycket stor utsträckning från Stockholm medan Norrland är mycket svagt representerat. Trots att de fem Norrlandslänen har nästan lika stor befolkning som Stockholms län är deras andel av tillsatta poster i högskolor, forskningsråd och forskningsstiftelser synnerligen låg.
Som exempel kan nämnas att ca 20 ordförande i universitet och högskolor kommer från Stockholm, bara ett par från Norrland. Andelen styrelseledamöter är ungefär en norrlänning på fyra stockholmare.
När det gäller forskningsråd och forskningsstiftelser var för något år sedan sju ordförande från Stockholm, men ingen från Norrland. Och andelen ledamöter från Norrland var ungefär en på tio från Stockholm.
Den sneda geografiska fördelningen är ett av många tecken på att systemet att regeringen utser representanter i högskolestyrelser inte fungerar. I stället borde lärosätena ges ansvaret att själva utse ledamöterna i styrelserna. Den lokala förankringen skulle därmed bli större.
Avser utbildningsministern att vidta åtgärder för att i framtiden öka den lokala representationen i högskolestyrelser, forskningsråd och forskningsstyrelser?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1163 besvarad av Leif Pagrotsky
den 16 mars
Svar på fråga 2004/05:1163 om den geografiska fördelningen av ledamöter i högskolor och forskningsstiftelser
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Yvonne Ångström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att i framtiden öka den lokala representationen i högskolestyrelser, forskningsråd och forskningsstyrelser. Hon anser att lärosätena borde ges ansvaret att själva utse ledamöter i styrelserna bland annat för att ge större lokal förankring av styrelserna. Det är en uppfattning som jag inte delar.
Ledamöter i lärosätenas styrelser bör ha kompetens och erfarenhet från verksamhet som är av betydelse både för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag och för högskolans samverkansuppgift. Lämplig bakgrund är då ledande befattningar inom offentlig förvaltning, näringslivet, kulturlivet eller inom den politiska sfären. Aspekter som jämställdhet, verksamhetens inriktning och därmed behov av erfarenhet och förankring inom olika delar av samhällslivet vägs in vid sammansättningen av respektive styrelse. Självfallet är det också angeläget att personer från olika delar av landet deltar i styrelsernas arbete.
Vad gäller forskningsråden är det så att majoriteten av ledamöterna utses genom elektorsval vid universitet och högskolor. Beträffande lärosätena är ordningen sådan att dessa redan i dag har ett visst inflytande över de ledamöter som utses av regeringen genom att styrelseordförande och rektor har möjlighet att lämna förslag innan regeringen fattar beslut.
Det är en viktig och ständigt pågående process att söka efter kvalificerade kandidater som är lämpliga för och beredda att ta på sig uppdraget att företräda allmänintresset inom styrelser. Min bild är att nuvarande ordning för att tillsätta ledamöter i styrelser för universitet och högskolor, forskningsråd och forskningsstiftelser fungerar väl, och jag har inte för avsikt att verka för att den ändras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.