Den försämrade läsförmågan
Skriftlig fråga 2013/14:289 av Pettersson i Umeå, Helén (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-01-08
- Svar anmält
- 2014-01-13
- Anmäld
- 2014-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga
2013/14:289 Den försämrade läsförmågan
av Helén Pettersson i Umeå (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Årets PISA-mätning från OECD bekräftar bilden av att svensk skola har försämrats de senaste åren. Svenska skolelevers resultat har försämrats i alla de tre undersökta kategorierna, läsförståelse, matematik och naturvetenskap. När det gäller läsförståelse så är det också tydligt att likvärdigheten blivit allt sämre. De elever som presterar sämst i Sverige presterar också betydligt sämre än de elever som presterar sämst i OECD som helhet medan de elever som presterar bra fortfarande presterar nästan lika bra som de bästa i OECD. Särskilt pojkarna har försämrat sin läsförmåga.
Det här är ett oerhört problem som är allvarligare än enbart problemen i skolan. Läsförståelse är grundläggande på alla livets områden som utbildning, arbetsliv, fritid och demokratiskt inflytande och delaktighet.
Vad avser utbildningsministern att göra för att förbättra svenska elevers läsförmåga?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:289 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 8 januari
Svar på fråga
2013/14:289 Den försämrade läsförmågan
Utbildningsminister Jan Björklund
Helén Pettersson har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra svenska elevers läsförmåga.
Jag håller med Helén Pettersson att det är allvarligt att svenska elevers resultat har försämrats i den senaste PISA-undersökningen i bl.a. läsförståelse. Jag vill dock ännu en gång påpeka att eleverna som deltog i PISA 2012 är den sista årskull elever som inte omfattats av de viktiga skolreformer för ökad kunskap som beslutats de senaste åren. Bland annat har en ny läroplan införts i grundskolan med tydliga kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9; en ny lärarutbildning som bl.a. har en särskild inriktning för undervisning i F–3 har införts och nationella prov ges nu i svenska och matematik i årskurs 3.
Läsåret 2011/12 infördes många av dessa omfattande skolreformer. För eleverna i den senaste PISA-undersökningen gällde dock övergångsregler och de var den sista årskullen som gick grundskolans nio år enligt det gamla regelverket. Effekterna av skolreformerna kommer vi att se först om ett antal år. Utredningen Förbättrade resultat i grundskolan lyfter fram detta i sitt delbetänkande Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30).
Att elever har en god läs- och skrivförmåga är avgörande för hur väl de lyckas nå kunskapskraven i alla grundskolans ämnen och även hur de lyckas med fortsatta studier.
Utöver de stora skolreformer som nämns ovan har regeringen mot denna bakgrund nyligen gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra en omfattande fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling, det s.k. Läslyftet (U2013/7215/S). Målgruppen för insatserna är i första hand svensklärare i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolans och gymnasiesärskolans första år men även lärare i förskoleklass omfattas. Satsningen pågår under 2014–2018 och omfattar cirka 300 miljoner kronor.
Regeringen har dessutom i regleringsbrevet för 2014 gett Skolverket i uppdrag att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Bedömningsstödet ska kunna användas redan i årskurs 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling och matematik, eller för att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Bedömningsstödet ska finnas tillgängligt för skolorna att använda senast under läsåret 2014/15.
Därutöver gav regeringen i oktober 2011 Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa (U2011/5947/S). Elevhälsosatsningen innebär bl.a. att skolhuvudmän kan ansöka om statsbidrag för att anställa fler speciallärare och specialpedagoger. Uppdraget pågår under 2012–2015 och omfattar cirka 640 miljoner kronor.
Dessa insatser är några av de många insatser och reformer som regeringen har tagit initiativ till på skolområdet i syfte att öka elevernas kunskapsresultat. Jag anser dock att ytterligare insatser behöver göras för att förbättra resultaten i skolan och har därför för avsikt att återkomma med fler förslag till insatser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.