Den ekonomiska situationen för kommuner i glesbygd

Skriftlig fråga 2009/10:318 av Särnblad, Anneli (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-12-09
Inlämnad
2009-12-09
Besvarad
2009-12-16
Svar anmält
2009-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 december

Fråga

2009/10:318 Den ekonomiska situationen för kommuner i glesbygd

av Anneli Särnblad (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Många av landets glesbygdskommuner står inför stora utmaningar. Enligt regeringens prognoser beräknas 300 000 jobb gå förlorade mellan 2008 och 2011, varav 60 000 försvinner från offentlig sektor. En stor del av dessa jobb försvinner i den välfärd som kommunerna står för.

Samtidigt sjunker kommunernas skatteunderlag och kostnaderna ökar. Skatteunderlaget skrivs ned med sammantaget över 40 miljarder kronor till 2011, medan utbetalningen av socialbidrag ökar med 50 procent mellan 2007 och 2012 – vilket motsvarar 5 miljarder kronor.

Många av våra kommuner i glesbygd efterfrågar tillskott för att jobbkrisen inte ska utvecklas till en välfärdskris. Därför är regeringens tillfälliga tillskott otillräckliga för att ge långsiktig trygghet för kommunerna. Regeringen har även väntat för länge med att ge besked till kommunerna. Nu ser vi konsekvenserna i välfärden med uppsägningar och försämrad kvalitet.

Låt oss ta exemplet Älvdalen. Nästa år förväntas budgetunderskottet i de offentliga finanserna bli ofattbara 107 miljarder kronor. Underskottet är för varje svensk 11 500 kronor. För alla som bor i Älvdalen skulle regeringens budgetunderskott innebära 84 miljoner kronor. Älvdalen planerar nu minska sina kostnader med ca 40 miljoner (ca 10 %). En del av detta beror på minskat elevunderlag i skolan men det förklarar långt ifrån allt.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga:

Vad avser finansministern att göra för att säkra välfärden i glesbygdskommuner?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:318 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 16 december

Svar på fråga

2009/10:318 Den ekonomiska situationen för kommuner i glesbygd

Statsrådet Mats Odell

Anneli Särnblad har frågat finansministern vad han avser att göra föra att säkra välfärden i glesbygdskommuner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den finansiella krisen har inneburit stora utmaningar för svensk ekonomi som helhet. Underskottet i de offentliga finanserna beräknades i budgetpropositionen för 2010 till 107 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges bnp. Efter Finansdepartementets senaste revidering beräknas underskottet 2010 motsvara 2,8 procent. Om någon tycker att detta är ofattbart, kan det jämföras med ett underskott på i genomsnitt ca 8 procent av bnp för samtliga OECD-länder. De svenska offentliga finanserna är således jämförelsevis starka. Underskottet ligger dessutom uteslutande på staten.

Även kommuner och landsting påverkas av krisen. Regeringen har vidtagit kraftiga åtgärder för att värna den kommunala sektorn och tillför därför ytterligare 17 miljarder kronor 2010 till kommuner och landsting. Dessutom höjs nivån på statsbidragen med 5 miljarder kronor från och med 2011 i förhållande till nivån 2009.

Vad som i detta sammanhang är viktigt för enskilda kommuner och landsting är också att vi har en långtgående utjämning av skillnader i såväl skattekraft som strukturella kostnadsskillnader. I utjämningssystemet beaktas även faktorer som särskilt påverkar glesbygdskommunernas kostnader. Till exempel erhåller Älvdalens kommun i år närmare 18 000 kronor per invånare i bidrag för kommunalekonomisk utjämning. I genomsnitt erhåller kommunerna drygt 5 000 kronor per invånare i bidrag. Utjämningen av skillnader i skattekraft innebär att även om konjunkturnedgången slår olika hårt i olika delar av landet ges kommunerna och landstingen ändå i huvudsak likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Regeringen följer löpande den samhällsekonomiska utvecklingen och utvecklingen i den kommunala sektorn, och återkommer med nya bedömningar i den ekonomiska vårpropositionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.