Den ekonomiska politikens effekter för unga
Skriftlig fråga 2009/10:922 av Nilsson, Jennie (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-18
- Anmäld
- 2010-06-21
- Besvarad
- 2010-06-30
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 juni
Fråga
2009/10:922 Den ekonomiska politikens effekter för unga
av Jennie Nilsson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Ungdomsstyrelsen rapport Ung idag 2010 visar att skillnaderna mellan de ungdomar som har det bra och de som inte har det bra växer och att utanförskapet bland unga riskerar att öka.
Ungdomsstyrelsen konstaterar att den ekonomiska krisen slår hårt mot unga. På ett flertal områden har ungas ekonomiska situation försämrats. Främst handlar det om arbetslösheten som drabbat unga särskilt hårt. Antalet arbetslösa i åldern 18–24 år var strax under 47 000 i månadsgenomsnitt under 2009, vilket är nästan 17 000 fler än 2008. Samtidigt har andelen ensamstående unga med barn med låg ekonomisk standard ökat från 19 procent 2001 till 76 procent 2009.
Ungdomsstyrelsen menar att offentliga insatser spelar en viktig roll för ungas lärande, hälsa, möjlighet till inflytande, kulturaktiviteter och etablering i samhället.
Slutsatsen av ungdomsstyrelsens rapport bör rimligen vara att finanspolitiken misslyckats. Sänkt skatt för dem som redan har ett arbete hjälper inte de unga som aldrig fått chansen att komma ut på arbetsmarknaden. Politiken måste alltså mer fokusera på jobbskapande åtgärder och att stärka ungdomarnas möjligheter att få ett jobb, en utbildning eller en praktikplats.
Min fråga är därför om finansministern avser att förändra finanspolitiken för att vända den negativa utvecklingen för unga i Sverige.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:922 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2009/10:922 Den ekonomiska politikens effekter för unga
Finansminister Anders Borg
Jennie Nilsson har frågat mig om jag avser att ändra finanspolitiken för att vända den negativa utvecklingen för unga i Sverige.
Regeringens huvudfokus har sedan tillträdet 2006 varit att minska utanförskapet och återupprätta full sysselsättning. När fler arbetar och färre försörjer sig på sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i samhället gradvis. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är därför att få fler i arbete.
Den internationella lågkonjunkturen i finanskrisens spår har inneburit en ökad arbetslöshet. Sverige har dock klarat sig bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med ett ansvarstagande för de offentliga finanserna har varit viktiga ingredienser i regeringens politik för att överbrygga krisen och motverka ökande klyftor.
Fördelningspolitiken har hela tiden varit i fokus. Det är viktigt att de som drabbats hårdare än andra av krisen också får hjälp att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. En sådan grupp är ungdomar. Regeringen har därför presenterat en särskild strategi för hur den sedan länge höga ungdomsarbetslösheten ska hanteras. Erfarenheten har visat att det är mycket svårt att nå framgång med arbetsmarknadspolitiska program riktade till ungdomar, då de ofta leder till inlåsning och minskad sökaktivitet. Regeringen har därför, med den framgångsrika danska ungdomssatsningen som förebild, introducerat jobbgarantin för ungdomar. Syftet med jobbgarantin är att unga ska få jobb eller söka sig till det reguljära utbildningssystemet. Detta ska uppnås genom aktiva förmedlingsinsatser, tydliga krav, aktiveringsåtgärder och goda incitament till utbildning.
Utöver detta har anställningsbarheten hos unga förbättrats genom sänkta socialavgifter. Dessutom kan unga få nystartsjobb efter sex månader utan arbete. Regeringen har också förenklat för arbetsgivarna att anställa någon på tillfälliga kontrakt, vilket särskilt gynnar unga på arbetsmarknaden.
Ungdomsarbetslösheten är hög och regeringen följer denna utveckling mycket noga. Statistiska centralbyrån visar dock att nästan varannan arbetslös ungdom studerar. Den grupp av arbetslösa som utgör det största problemet är de med långa arbetslöshetstider. Här finns många personer som saknar fullständig grund- och gymnasieutbildning. Att förmå fler personer att slutföra gymnasieutbildningen är därför en prioriterad fråga för regeringen. Som ett led i denna politik utvidgades satsningen på sommarskolor i 2010 års ekonomiska vårproposition, där grundskole- och gymnasieelever kan läsa in sina betyg.
En väl fungerande grund- och gymnasieskola är en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga. När fler ungdomar får arbete förbättras också deras ekonomiska situation. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan ungdomar och andra grupper i samhället minskar. Utbildningspolitiken är därför en viktig del av regeringens sysselsättningspolitik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.