Den 16 mars - en internationell dag mot massförstörelsevapen
Skriftlig fråga 2007/08:991 av Johnson, Jacob (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-19
- Anmäld
- 2008-03-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-04-02
- Svar anmält
- 2008-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 mars
Fråga
2007/08:991 Den 16 mars – en internationell dag mot massförstörelsevapen
av Jacob Johnson (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 16 mars 1988 bombade Saddam Husseins mördartrupper den kurdiska staden Halabja. Minst 5 000 människor dödades och ca 7 000 skadades; många har fått men för livet. Än i dag ser vi efterverkningarna från gasattacken. Vänsterpartiet fördömer starkt användningen av massförstörelsevapen. Inga fler människoliv får gå till spillo! Inga fler Halabja, Darfur, Guernica och Dachau!
Vänsterpartiet arbetar för att göra den 16 mars till den internationella dagen mot massförstörelsevapen. Vi vill att man ska kompensera och rehabilitera de överlevande Halabjaborna och att västvärlden tar på sig återuppbyggnaden av Halabja och saneringen av den fortfarande giftiga marken i staden.
Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att verka för att den 16 mars blir en internationell dag mot massförstörelsevapen?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:991 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2007/08:991 16 mars – en internationell dag mot massförstörelsevapen
Utrikesminister Carl Bildt
Jacob Johnson har frågat vilka initiativ jag avser att ta för att verka för att den 16 mars, då gasattacker genomfördes på order av Saddam Hussein i Halabja för tjugo år sedan, blir den internationella dagen mot massförstörelsevapen.
Halabjaattackerna är ett exempel på det brutala våld som Saddam Husseins regim systematiskt utövade mot sin egen befolkning. Ett stort framsteg i det internationella arbetet för att förhindra att tragedier som den i Halabja upprepas är konventionen mot kemiska vapen, som trädde i kraft 1997 och i dag har över 180 anslutna stater. Konventionen kodifierade och stärkte det folkrättsliga förbudet mot användning av kemiska vapen genom att införa ett totalt förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av kemiska stridsmedel. Genom konventionen upprättades ett internationellt kontrollsystem för att försäkra att medlemsstaterna efterlever sina skyldigheter. Sverige deltar aktivt i arbetet för att stärka den internationella regimen mot kemiska vapen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om den oberoende internationella kommissionen om massförstörelsevapen, under ledning av Hans Blix, som i juni 2006 presenterade sin rapport: Weapons of Terror: Freeing the World of Nuclear, Biological and Chemical Arms. Rapporten är ett mycket viktigt bidrag till det internationella arbetet på icke-spridnings- och nedrustningsområdet. Kommissionen ger 60 konkreta rekommendationer om hur det internationella samfundet kan komma vidare på vägen mot en värld fri från kärnvapen, biologiska och kemiska vapen. Utan att ta ställning till varje enskildhet i kommissionens rekommendationer står det klart att de ligger väl i linje med den svenska regeringens politik. Sverige arbetar nu aktivt i internationella forum och på annat sätt för att kommissionens rekommendationer ska genomföras.
Det är, menar jag, tveksamt om en internationell dag mot massförstörelsevapen skulle tillföra något i praktiken. Arbetet för nedrustning och mot spridning och användning av massförstörelsevapen måste bedrivas målinriktat, effektivt och kontinuerligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.