Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

demokratiutbildningen i skolan

Skriftlig fråga 2000/01:267 av Andreasson, Kia (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-20
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 november

Fråga 2000/01:267

 av Kia Andreasson (mp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om demokratiutbildningen i skolan

Skolan är ett viktigt forum för demokratiutbildning. Dels genom arbetsformerna och dels genom undervisningen om det demokratiska systemet i Sverige.

Skolans uppgift är att bedriva allsidighet i sin undervisning och spegla det rådande systemet på ett riktigt och sakligt vis. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs.

Trots denna inriktning finns det gymnasielärare som anser sig ha rätt att själva bestämma vilka politiska partier som ska inbjudas till skolan. De inbjuder endast de två största eller de fyra största partierna. Som skäl för detta uppger de tidsbrist och svårigheter i organisationen.

I samband med inbjudan till partierna går oftast också en inbjudan till den lokala pressen att närvara och skildra mötet med eleverna.

Utbildningen i den svenska demokratin omfattar således inte på likartade grunder alla nuvarande partier representerade i riksdagen. Detta handlingssätt kan, enligt min åsikt, bidra till en polarisering av partipolitiken och på sikt bidra till att de mindre partierna försvinner.

Avser statsrådet vidta några åtgärder för att tillförsäkra eleverna vid gymnasieskolorna en allsidig och saklig undervisning om den svenska, representativa demokratin?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:267 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:267 om demokratiutbildningen i skolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Kia Andreasson har frågat om jag avser vidta några åtgärder för att tillförsäkra eleverna vid gymnasieskolorna en allsidig och saklig undervisning om den svenska representativa demokratin.

I den mål- och resultatstyrda skolan är det riksdagen som sätter upp riktlinjerna för verksamheten. Jag som skolminister har till uppgift att verka för att skolans mål blir tydligt formulerade i bl.a. läroplanen och att kommunerna ges goda förutsättningar för det praktiska genomförandet. Kommunerna har däremot stor frihet att avgöra hur verksamheten i skolan ska utformas och organiseras, som t.ex. att avgöra när och i vilket sammanhang man vill bjuda in politiska partier till skolan. När det gäller enskilda lärares agerande har rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.

Enligt gymnasieskolans kursplan ska utbildningen i ämnet samhällskunskap syfta till att med demokratin som värdegrund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Ämnet syftar vidare till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället.

Skolan ska i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att ge eleverna förståelse för hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället. Studierna i samhällskunskap i gymnasieskolan bygger på grundskolans kursplan i ämnet där eleverna i slutet av nionde skolåret ska ha uppnått grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad, samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige.

Jag vill poängtera hur viktigt det är att skolan har en öppen attityd till det omgivande samhället. I läroplanen för de frivilliga skolformerna betonas att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Vidare framhålls att skolan inte själv kan förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva, utan att skolan måste ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället.

Med hänvisning till de tydliga målformuleringarna finns det ingen tveksamhet om skolhuvudmännens ansvar för en allsidig och saklig undervisning och jag avser därför inte att för närvarande vidta några särskilda åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.