Demokratiskt bakslag i Turkiet
Skriftlig fråga 2009/10:356 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-12-16
- Inlämnad
- 2009-12-16
- Besvarad
- 2009-12-30
- Svar anmält
- 2010-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 december
Fråga
2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet
av Anne Ludvigsson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Med den turkiska författningsdomstolens beslut att förbjuda det kurdiska partiet DTP, som har 21 mandat i det turkiska parlamentet och som innehar en majoritet i 99 kommuner i sydöstra Turkiet, tar Turkiet ett stort steg bakåt i sin demokratiska utveckling. Beslutet stänger dörrarna för demokratiska rättigheter och försvårar möjligheten till en fredlig lösning av kurdfrågan. Det är helt oacceptabelt att ett kandidatland till EU förbjuder ett demokratiskt valt parti. DTP har ansträngt sig för att föra en dialog kring den kurdiska frågan med den nuvarande regeringen. I samband med AKP-regeringens offentliggörande av sitt nya partiprogram ”öppenhet mot kurder”, inträdde Turkiet i en process som många inte trodde var möjlig. AKP uppgav att den nya processen skulle innebära fler rättigheter för kurderna och andra minoritetsgrupper i landet. När kurdfrågan för första gången togs upp i det turkiska parlamentet väcktes stora förhoppningar bland alla demokratiska krafter, både nationellt och internationellt.
Vi ser nu hur oroligheterna och våldet ökar dag för dag både i Istanbul och i sydöstra Turkiet, och som alltid kommer kvinnor och barn att drabbas hårdast. Det är viktigt att Sverige och EU visar att man bryr sig och ställer tydliga krav på den turkiska regeringen om förändringar för demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige måste stå upp för demokratiska och mänskliga rättigheter i både ord och handling.
Kommer utrikesministern att verka för att både Sverige och EU inleder samtal med AKP-regeringen om nödvändiga konstitutionella förändringar i Turkiets grundlag och även för att föra dialog med företrädare för DTP?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:356 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet
2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet
2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde, Amineh Kakabaveh, Yilmaz Kerimo, Bodil Ceballos och Anne Ludvigsson har var för sig frågat mig vad jag avser att göra för att bland annat få stopp på den turkiska statens brott mot kurderna, att mänskliga rättigheter respekteras i landet och att Turkiet förmås upphäva förbudet av Demokratiska samhällspartiet (DTP). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det svenska ordförandeskapet uttalade sin oro när det blev känt att DTP förbjudits av den turkiska författningsdomstolen och att ett flertal av dess företrädare belagts med förbud att verka politiskt i fem års tid. Domslutet, som var enhälligt, har ännu inte offentliggjorts i sin helhet.
Jag noterar också med oro att ett antal politiker nyligen arresterats i sydöstra Turkiet, inklusive ett antal folkvalda borgmästare från det nybildade BDP-partiet. Jag utgår från att den rättsliga processen sker i överensstämmelse med grundläggande internationella rättsprinciper och med de krav som ställs på ett land som förhandlar om anslutning till EU.
Förbudet mot DTP visar dock på behovet av att landets författning och lagstiftning, inklusive den om politiska partier, anpassas till Venedigkommissionens rekommendationer liksom till relevanta delar i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilket vi återigen erinrade om i det EU-ordförandeskapsuttalande som gjordes. Detta krav på en konstitutionell reform har det svenska ordförandeskapet, liksom EU i stort, regelbundet tagit upp i dialogen med den turkiska regeringen och kommer fortsatt att ställa på Turkiet inom ramen för EU-förhandlingarna. Full respekt för de mänskliga rättigheterna förblir ett grundläggande villkor för EU-medlemskap.
Sverige och EU har uttryckt sin uppskattning för det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade tidigare i år med en tydlig ambition att genomföra ytterligare demokratiska reformer för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, däribland kurdernas. I det sammanhanget riskerar den senaste tidens utveckling, liksom nya attacker av PKK, att försvaga initiativet. Det är därför viktigt att notera att premiärminister Erdoğan har uttalat regeringens beslutsamhet att trots detta fortsätta med reformerna, samt att han offentligt understrukit behovet att reformera lagstiftning rörande förbud av politiska partier inom ramen för det demokratiska initiativet.
Jag hoppas att samtliga politiska aktörer nu agerar till förmån för en konstruktiv dialog kring de konkreta reformer som behöver genomföras för Turkiets fortsatta demokratiska utveckling, inklusive lagstiftningen rörande politiska partier. Kurdiska politiker har en viktig roll att spela i denna reformprocess. Det är samtidigt viktigt att berörda politiker tydligt tar avstånd från PKK, som såväl EU som Turkiet betecknar som en terroristorganisation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.