demokratiska spelregler vid en folkomröstning om EMU
Skriftlig fråga 1998/99:229 av Larsson, Ewa (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-11
- Anmäld
- 1999-01-19
- Besvarad
- 1999-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 januari
På DN Debatt den 11 januari skriver Rune Premfors och Bo Rothstein, båda professorer i statsvetenskap, under rubriken "Förbjud SAF-kampanjer om EMU" hur demokratin kan hotas vid sned resursfördelning i samband med folkomröstningar. I artikeln lägger de också fram konkreta förslag till möjliga tillvägagångssätt vid en eventuell folkomröstning om EMU, för att förhindra en otillbörlig resursfördelning, liknande den situation som rådde inför EU-omröstningen 1994.
Deras förslag går bl.a. ut på att ge kampanjorganisationerna lika tillgång till gratis etermedietid och till att förbjuda finansiering av kampanjverksamhet från enskilda organisationer, såsom företag, intresseorganisationer och enskilda statliga myndigheter. Argumentet att detta skulle innebära en inskränkning i yttrandefriheten avfärdar de med att en närmast ovillkorlig yttrandefrihet bara gäller individer, inte nödvändigtvis organisationer, företag och statliga myndigheter.
Den exakta utformningen av sådana regler kräver dock en bred diskussion och då en eventuell folkomröstning om EMU kommer allt närmare är det viktigt att snabbt kunna klarlägga vad som skall gälla vid folkomröstningen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsministern:
Avser statsministern verka för att demokratiska spelregler utfärdas, till gagn för yttrandefriheten, i samband med en eventuell folkomröstning om EMU?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:229 besvarad av
- Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén
den 26 januari
Ewa Larsson har frågat statsministern om han avser att verka för att demokratiska spelregler utfärdas till gagn för yttrandefriheten i samband med en eventuell folkomröstning om EMU. Frågan har överlämnats till mig.
Den fria åsiktsbildning, som är en omistlig del av vårt demokratiska samhällssystem, förutsätter bl.a. yttrandefrihet. Yttrandefriheten i massmedierna skyddas särskilt genom tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Både TF och YGL har som ändamål att säkerställa bl.a. ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.
Det är svårt att föreställa sig ett viktigare tillfälle att slå vakt om yttrandefriheten än inför ett val eller en folkomröstning. Regeringen har ingen anledning att ens överväga en sådan inskränkning av yttrandefriheten som Rune Premfors och Bo Rothstein föreslagit i den artikel som Ewa Larsson har refererat till.
Det kan visserligen finnas anledning att kommentera flera av de enskildheter som tas upp i Ewa Larssons fråga. Jag nöjer mig emellertid med att framhålla och understryka att den yttrandefrihet som tillförsäkrats medborgarna genom våra grundlagar självfallet gäller även om medborgarna väljer att delta i en organisation eller starta ett företag för att kunna bedriva en massmedieverksamhet och inom ramen för denna ge uttryck för sina åsikter.
En annan sak är att det alltid är viktigt att företrädare för olika åsikter har reella möjligheter att nå ut till allmänheten med sina budskap. Det kan därför ibland finnas skäl för det allmänna att gå in med olika stödåtgärder. Detta har i vårt land skett inför folkomröstningar för att uppnå en godtagbar balans mellan dem som företräder de olika alternativen. Sådana åtgärder får emellertid självklart aldrig vidtas på ett sådant sätt eller i en sådan form att yttrandefriheten för någondera sidan i en folkomröstning inskränks.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.