Demokratirapport utifrån OS i Peking
Skriftlig fråga 2009/10:146 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-11-04
- Inlämnad
- 2009-11-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-11-12
- Svar anmält
- 2009-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 november
Fråga
2009/10:146 Demokratirapport utifrån OS i Peking
av Ameer Sachet (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Det var mycket diskussioner kring demokrati och mänskliga rättigheter inför OS i Peking sommaren 2008. Många framhöll att de idrottsliga och ekonomiska kontakterna i samband med OS skulle främja demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i Kina. Det är alltid viktigt med uppföljning och utvärdering. Det vore rimligt att utvärdera i vad mån det svenska deltagandet i OS i Peking främjat demokrati och mänskliga rättigheter i Kina. I denna rapport kan man ju ta ett helhetsgrepp över effekterna av såväl de idrottsliga förbindelserna som de med idrotten anknutna ekonomiska kontakterna.
Avser kulturministern att ta initiativ till en utvärdering om hur Sveriges deltagande i Peking-OS stärkte demokrati och mänskliga rättigheter i Kina?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:146 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:145 Sommar-OS i Peking och Kinas demokratiutveckling
2009/10:146 Demokratirapport utifrån OS i Peking
Utrikesminister Carl Bildt
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en diskussion om en färdplan mot demokrati med Kinas statsledning. Ameer Sachet har också frågat kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth om hon avser att ta initiativ till en utvärdering om hur Sveriges deltagande i Peking-OS stärkte demokrati och mänskliga rättigheter i Kina. Jag besvarar båda dessa frågor i ett sammanhang.
Låt mig först konstatera att rättsstatens principer och mänskliga rättigheter är frågor som diskuteras i samband med politiska samtal mellan Sverige och Kina på alla nivåer. Jag tog exempelvis upp dessa frågor när jag träffade den kinesiske utrikesministern i Peking i våras.
Det är nu drygt ett år sedan sommar-OS i Peking avslutades. Under de två veckor spelen pågick riktades världens blickar mot Peking – de sportsliga evenemangen stod i fokus men de tusentals utländska journalister som befann sig i Kina rapporterade inte bara från arenorna utan förmedlade också en bredare bild av landet – rapporter som innehöll såväl uppskattande som kritiska skildringar.
Jag välkomnar den exponering av Kina för omvärlden som OS innebar. Samtidigt finns inga linjära samband att peka på när det gäller en överlag förbättrad situation för de mänskliga rättigheterna i Kina och OS. Allvarliga brister kvarstår när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Precis som Ameer Sachet antyder, finns tecken på att utvecklingen och reformtakten när de gäller de mänskliga rättigheterna inom vissa områden har avstannat eller till och med gått bakåt under senare år.
Sverige, liksom EU, följer utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina mycket noggrant och arbetar kontinuerligt på olika sätt för att försöka påverka utvecklingen i positiv riktning. EU har en dialog med Kina om mänskliga rättigheter två gånger per år. Ett sådant tillfälle infaller nästa vecka när Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter ska leda dialogen i Peking. Vid samtalen diskuteras såväl mänskliga rättigheter i vid bemärkelse som kränkningar av enskilda personers rättigheter. EU genomför därtill, när man bedömer det påkallat, demarcher eller uttalanden i specifika frågor, inklusive i dödsstraffsfrågan.
Framsteg har dock gjorts i Kina, framför allt när det gäller de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, och människors handlingsutrymme och möjligheter att göra egna val har vidgats under de decennier som passerat sedan reformpolitiken inleddes i slutet av 70-talet. Det som gör mig mest hoppfull när det gäller Kinas väg mot ökad öppenhet, pluralism och demokratisk utveckling är framväxten av ett civilsamhälle som utmanar det auktoritära systemets gränser.
Sverige för sedan 2006 också bilaterala samtal med Kina om mänskliga rättigheter och det pågår ett betydande utvecklingssamarbete beträffande mänskliga rättigheter mellan våra länder, framför allt inom rättsutveckling. I dagarna tillträder en svensk professor i mänskliga rättigheter en tjänst vid Pekings universitet, att av Kinas mest prestigefyllda. Att Sverige på detta sätt kan vara med och bidra till att utbilda nästa generations politiska ledare, företagare och opinionsbildare ger oss en unik möjlighet att påverka utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina på sikt. Tjänsten är utformad för att ge spridningseffekter också till universitet på andra håll i Kina.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.