Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

demokratins värden

Skriftlig fråga 2000/01:991 av Högström, Tomas (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-30
Anmäld
2001-04-03
Besvarad
2001-04-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 mars

Fråga 2000/01:991

 av Tomas Högström (m) till statsrådet Ulrica Messing om demokratins värden

Den 24@27 maj anordnas Ungdomsriksdagen 2001 i Kristinehamn, ett arrangemang där Stiftelsen Gemensam Framtid och Kristinehamns stad står som ansvariga. Stiftelsen Gemensam Framtid är i sin tur något som Ungdomsstyrelsen står bakom.

Det är allas vår uppgift att vårda och värna demokratin. Ungdomars engagemang i vårdandet av demokratin sägs vara syftet med Ungdomsriksdagen. Det är därför upprörande att läsa i programmet för evenemanget att ett utskott erbjuder en programpunkt under rubriken "Gatstenar och sammanträden @ två sätt att påverka Europa. Vilken är din väg? Lär dig hitta och använda metoderna". Enligt min mening visar rubriken med stor tydlighet att arrangörerna likställer gatstenar och sammanträden som metoder att påverka den demokratiska beslutsprocessen.

På Ungdomsriksdagen ska deltagarna alltså få information om metoder som ligger långt från vad som kan definieras som demokratiska.

Det är varken förenligt med demokratins grundläggande värden eller rimligt att använda skattemedel till att subventionera något dylikt.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att skattemedel inte används i strid med de intentioner som de var avsedda för?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:991 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 11 april

Svar på fråga 2000/01:991 om demokratins värden

Statsrådet Britta Lejon

Tomas Högström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skattemedel inte används i strid med de intentioner som de var avsedda för.

Ungdomsriksdagen är ett partipolitiskt obundet projekt som anordnades första gången 1994 i Stockholm på initiativ av Civildepartementet och Statens invandrarverk. Bakgrunden till projektet var ett regeringsuppdrag till Statens ungdomsråd, Statens invandrarverk, Statens skolverk och Kulturrådet om att vidta åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Som en del av arbetet genomfördes en serie seminarier runtom i Sverige. Gensvaret var stort och ur detta föddes idén om ett återkommande forum för ungdomar för idéutbyte och diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Ungdomsriksdagen har hittills hållits vartannat år och kommer från och med i år att anordnas varje år.

Syftet med Ungdomsriksdagen är att öka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället genom att skapa en mötesplats där aktuella frågor behandlas utifrån ett ungdomsperspektiv och utan krav på partipolitiskt ställningstagande. Ungdomsriksdagen fungerar som ett av många viktiga alternativ till de traditionella formerna för deltagande i samhällslivet som ungdomar, enligt statistiken, i dag undviker.

En av anledningarna till att Ungdomsriksdagen fått ett stort genomslag bland ungdomar är att den behandlar en stor variation av frågor utan att väja för ämnen som är politiskt inkorrekta. Det är detta som avspeglas i rubriken som Tomas Högström vänder sig emot. En provokativ rubrik innebär inte att seminariet bortser från demokratiska principer. Tvärtom är det viktigt att diskutera frågor som provocerar just för att framhäva och peka på de demokratiska principerna. Nyckelorden för innehållet i Ungdomsriksdagen är hänsyn och respekt, demokrati och solidaritet. Utifrån dessa ledord vill man belysa och diskutera frågor som berör och är aktuella, i syfte att låta ungdomar ta ställning.

Det är viktigt att vi vuxna stöder projekt som drivs av unga för unga. Projekt där ungdomar får komma till tals på deras egna villkor samt diskutera frågor som engagerar dem och som speglar deras verklighet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att sådana projekt drivs med respekt för demokratiska värderingar.

Avsikten med Ungdomsriksdagen är inte att uppmuntra till odemokratiska handlingar utan tvärtom att stimulera ungdomars demokratiska engagemang. Således ser jag ingen anledning till att vidta åtgärder riktade mot Ungdomsriksdagens användande av skattemedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.