Demokratibistånd under snabba omvärldsförändringar
Skriftlig fråga 2020/21:560 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-18
- Överlämnad
- 2020-11-18
- Anmäld
- 2020-11-19
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Efter det belarusiska presidentvalet den 9 augusti och de omfattande protester mot valfusk och vanstyre som präglar landet därefter uppstår avgörande frågor om omvärldens möjlighet att bidra till förändring och demokratisering.
Att valresultatet inte accepterats samt att EU-sanktioner nu införts mot regimföreträdare som gör sig skyldiga till brott mot den egna befolkningen är viktiga åtgärder.
Sverige och många andra länder har samtidigt under lång tid bedrivit ett aktivt demokratibistånd riktat till den politiska oppositionen och civilsamhället i Belarus. Det handlar inte minst om kapacitetsbyggande insatser som ska bidra till en demokratisk förändring på lång sikt.
När situationen i landet nu förändras snabbt uppstår samtidigt frågor om det svenska biståndets förmåga att anpassa sig efter det rådande läget i mottagarlandet. Därtill uppstår frågor om Sveriges förmåga att stödja mindre insatser riktade till centrala förändringsaktörer, vilka ofta kan vara mer träffsäkra särskilt i tider av snabb förändring.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att anpassa de svenska insatserna i Belarus efter rådande situation i landet och för att främja våra utrikespolitiska intressen som demokrati och mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:560 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på fråga 2020/21:560 av Hans Wallmark (M)
Demokratibistånd under snabba omvärldsförändringar
Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtagit för att anpassa de svenska insatserna i Belarus efter rådande situation i landet och för att främja våra utrikespolitiska intressen som demokrati och mänskliga rättigheter.
Sveriges engagemang är tydligt och omfattande. Mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer är det dominerande området inom utvecklingssamarbetet. Detta gäller även vårt bilaterala utvecklingssamarbete med Belarus. Som jag tidigare har informerat riksdagen om så är utgångspunkten att stödet till staten ska minska när det sker en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i något av våra samarbetsländer. Samtidigt är det viktigt att fortsätta stödja de krafter som bedöms ha viljan och förmågan att bidra till ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vi ser kontinuerligt över biståndet till våra samarbetsländer så att det är utformat på bästa sätt. I grund och botten handlar det om att göra störst skillnad för de mest utsatta och främja arbetet för ökad demokrati och mänskliga rättigheter.
Det stämmer att Sverige under lång tid bedrivit ett aktivt demokratibistånd med fokus på att stärka civilsamhället i Belarus. Det har, precis som Hans Wallmark skriver, inte minst handlat om kapacitetsbyggande insatser som ska bidra till en demokratisk förändring på lång sikt.
Sverige har sedan valet i augusti valt att frysa vissa projekt i Belarus där statliga aktörer haft en aktiv roll. Det är ett konkret exempel på hur regimens agerande får konsekvenser. Vi har samtidigt intensifierat stödet till det civila samhället och oberoende media i Belarus. Jag instämmer med Hans Wallmark att stöd till mindre insatser riktade till centrala förändringsaktörer kan vara särskilt viktiga i tider av snabb förändring.
Sverige har varit drivande för att EU ska styra om biståndsmedel bort från statliga aktörer i Belarus och till icke-statliga. Vi välkomnar att EU-kommissionen tagit intryck av detta och lagt fram förslag om ökat stöd till civilsamhället.
Sverige kommer att fortsätta vårt stöd till civilsamhället och oberoende media i Belarus och vi ser ständigt över nya sätt att intensifiera detta stöd. Jag uppskattar den dialog vi har med svenska civilsamhällesorganisationer med verksamhet till stöd för belarusiska motparter.
Stockholm den 25 november 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.