Demokratibistånd till Ryssland
Skriftlig fråga 2012/13:93 av Mutt, Valter (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-11-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2012-11-06
- Besvarad
- 2012-11-19
- Svar anmält
- 2012-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 november
Fråga
2012/13:93 Demokratibistånd till Ryssland
av Valter Mutt (MP)
till statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Utvecklingen på människorättsområdet i Ryssland har länge varit på väg åt fel håll och är nu alarmerande, med bland annat grova kränkningar av mötes- och föreningsfriheten. Särskilt utsatta är regimkritiska organisationer, till exempel de som arbetar för mänskliga rättigheter. Dessa organisationer får allt svårare att verka öppet och har i princip inte någon möjlighet att finansiera sin verksamhet inom landet. De behöver omvärldens stöd för att kunna fortleva.
Enligt uppgifter från Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och Svenska freds har Sverige minskat sitt demokratistöd till landet från 110 miljoner kronor 2004 till ca 35 miljoner kronor 2012. Parallellt med utvecklingen i Ryssland har Sverige alltså drastiskt skurit ned stödet till demokratirörelsen i stället för att höja det.
Jag vill ställa följande fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson:
Avser statsrådet att verka för att återställa demokratistödet till Ryssland till åtminstone tidigare nivå, för att på så sätt stödja det utsatta civila samhället?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:93 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2012/13:93 Demokratibistånd till Ryssland
Statsrådet Gunilla Carlsson
Valter Mutt har frågat mig om jag avser att verka för att återställa demokratistödet till Ryssland till åtminstone tidigare nivå (2004 års nivå), för att på så sätt stödja det utsatta civila samhället.
Samarbetet med Ryssland inom mänskliga rättigheter och demokrati är en prioriterad fråga för regeringen. Det ligger entydigt i Sveriges intresse att Ryssland utgör en fullödig politisk och ekonomisk partner och utvecklar ökad demokrati, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Sverige har lång erfarenhet av olika typer av stöd och insatser i Ryssland och det svenska utvecklingssamarbetet har varit betydande. Mot bakgrund av den ekonomiska tillväxten i Ryssland fasades biståndet ut 2007. Ryssland definierades inte heller längre som så kallade ODA-land, i enlighet med de riktlinjer som OECD definierar avseende vilka länder som räknas som biståndsmottagare.
Trots detta fortsätter regeringen att stödja arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. För 2008 och 2009 anslog regeringen 10 miljoner kronor per år för stöd till mänskliga rättigheter. År 2010 beslutade regeringen att utöka det årliga stödet till 37 miljoner kronor och omfatta även demokratifrämjande insatser. Inriktningen av stödet beskrivs i en särskild strategi, för perioden 2010–2013.
Det är viktigt att demokratistödet har rätt avvägning och inriktning utifrån vad som bäst bidrar till pluralism och motverkar en negativ utveckling för grundläggande fri- och rättigheter.
Regeringen följer den politiska utvecklingen i Ryssland mycket noggrant, inte minst utifrån den senaste tidens oroande utveckling med en ny NGO-lagstiftning samt att Usaid och Unicef lämnat landet. Beroende på bland annat den politiska utvecklingen i Ryssland kan det bli aktuellt att se över stödet framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.