Demokrati som utvecklingsmål efter 2015
Skriftlig fråga 2014/15:68 av Birgitta Ohlsson (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-12
- Överlämnad
- 2014-11-13
- Anmäld
- 2014-11-14
- Svarsdatum
- 2014-11-19
- Sista svarsdatum
- 2014-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
En av de mest prioriterade frågorna i svenskt bistånd är utveckling av demokrati och stärkandet av respekten för mänskliga rättigheter. Demokrati och frihet är det viktigaste verktyget för att bekämpa fattigdom och skapa utveckling. De fattigaste länderna i världen tillhör samtidigt de mest ofria. I länder där man inte får rösta eller uttrycka sig fritt är människor ofta förhindrade att äga, handla, ärva, belåna eller teckna kontrakt fritt. Dessa civilrättsliga restriktioner kväver individers inneboende kraft och förhindrar ekonomisk utveckling. Det gäller i synnerhet för kvinnor. Om kvinnor i låginkomstländer dessutom inte kan välja sina lagstiftare blir det inga satsningar på mödravård. Och om flickor förvägras tillgång till utbildning är möjligheten liten att kräva samma rättigheter som män. Det är därtill en empiriskt belagd erfarenhet att i demokratier uppstår ingen akut hungersnöd. Därför är demokrati och mänskliga rättigheter inom biståndet så centralt. Men demokrati och frihet har naturligtvis ett värde i sig, inte endast för att demokrati och frihet är ett medel för att bekämpa fattigdom etcetera.
Just nu pågår en process inom FN där en agenda för hållbar utveckling tas fram. Eftersom FN:s så kallade millenniemål löper ut år 2015 kommer de nya globala utvecklingsmålen att ta vid där millenniemålen slutar. Förhandlingar mellan staterna i FN:s generalförsamling kommer sannolikt att inledas i början av nästa år. I linje med svenska prioriteringar bör regeringen slåss för att ett demokratimål läggs till den så kallade post 2015-agendan.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Isabella Lövin:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att få genomslag för ett demokratimål i de nya globala utvecklingsmålen post 2015?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:68 besvarad av Isabella Lövin (MP), statsråd
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:68 av Birgitta Ohlsson (FP) Demokrati som utvecklingsmål efter 2015
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att få genomslag för ett demokratimål i de nya globala utvecklingsmålen post 2015.
Inledningsvis vill jag säga att jag håller med om det som Birgitta Ohlsson påtalar i sin fråga vad gäller vikten av demokrati. Av allt det som vi i de utvecklade länderna kan göra för att bidra till hållbar utveckling runt om i världen så är stöd för upprätthållandet och främjandet av demokratiska principer något av det viktigaste och mest grundläggande. Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är både mål i sig själva och medel för att uppnå andra mål för en hållbar utveckling. Att demokrati är viktigt för utveckling får också stöd från människor världen över. FN har gjort en världsomspännande undersökning om vilka mål som ska prioriteras i post-2015 agendan. Män och kvinnor i alla åldrar världen över anger i denna undersökning demokratirelaterade mål som en viktig prioritet. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med utvecklingsagendan post-2015 att fästa stor vikt vid frågor rörande demokratiutveckling.
Som Birgitta Ohlsson vet så är post-2015 agendan en oerhört bred förhandling, även med FN mått mätt. Det handlar om att nå en internationell överenskommelse om alla de områden som bedöms som centrala för att främja en globalt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen).
I detta arbete kommer regeringen vara aktiv för att påverka förhandlingarna om nästa generations utvecklingsmål på en bred front. Birgitta Ohlsson tar i sin fråga särskilt upp flickors och kvinnors situation. Regeringen har i flera fora redan varit tydlig med att jämställdhetsperspektivet, inklusive SRHR-frågan, ligger högt bland regeringens prioriteringar i arbetet med post-2015 agendan. Vad gäller just jämställdhet anser regeringen att det är särskilt viktigt att det perspektivet inkluderas både som ett mål och som ett medel.
Som Birgitta Ohlsson påpekar kommer de mellanstatliga förhandlingarna om utvecklingsagendan post-2015 inledas i januari 2015. För närvarande väntar vi med intresse på att FN:s generalsekreterare ska presentera sin s.k. syntesrapport om post-2015 agendan. Denna rapport kommer att bli central för de mellanstatliga förhandlingarna.
Under hösten och vintern arbetar regeringen aktivt inom EU för att ta fram en så stark EU-position som möjligt vad gäller utvecklingsagendan post-2015. EU:s gemensamma position, i form av rådsslutsatser, ska antas i december. I detta arbete har Sverige varit drivande för att få med starka skrivningar om demokrati, mänskliga rättigheter och en rättighetsbaserad ansats till hållbar utveckling.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att regeringen är fullt medveten
om utmaningen att inom FN förhandla frågor rörande demokrati och mänskliga rättigheter. Genom ett effektivt formellt såväl som informellt arbete – och inte minst genom arbete tillsammans med övriga EU-länder – avser regeringen göra sitt yttersta för att främja demokratifrågornas hantering i den nya utvecklingsagendan för hållbar utveckling.
Stockholm den 19 november 2014
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.