Demokrati och digitala plattformar
Skriftlig fråga 2020/21:621 av Josef Fransson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-20
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
De större digitala medietjänsterna, såsom Facebook, Google, Twitter, Instagram, Youtube och Tiktok, är i dag självklara som infrastruktur till kommunikation. Då flera av dessa har en monopolliknande ställning menar jag att det är fullt rimligt att samhället och politiken ställer krav på hur dessa verkar.
I samband med det amerikanska presidentvalet blev det uppenbart hur dessa privata företag har fått en enorm maktposition där man genom såväl öppna som dolda metoder gynnade den ena presidentkandidaten framför den andra. Detta bland annat genom att låsa spridning av nyheter som missgynnade den föredragna presidentkandidaten eller neka aktörer på den andra sidan att köpa annonsplatser. Vidare tar sig Facebook och Twitter friheten att sätta gränser för vilken politik man får diskutera och hur man får diskutera den på deras plattformar, vilket i många fall renderat i avstängningar och så kallad deplattformering. Vad som händer i det fördolda med finjustering av algoritmerna kan vi på det stora hela bara spekulera om, men det är verkligen inte långsökt att tro att sökresultat och spridning av vissa nyheter manipulerats med deras högst genomskinliga agenda. Indicierna är alltför många.
Jag vill understryka att jag inte tar lätt på att reglera privata nätföretags verksamhet och menar att detta verktyg ska användas med stor varsamhet. Det är dock centralt att inte överlåta till privata företag att hantera yttrandefrihetens gränser vad gäller opinionsbildning utifrån deras egna kommersiella intressen eller åsikter, eller för den delen påtryckningar från särintressen. Att globala mediejättar tar ställning för eller emot politiker, partier eller specifika åsikter och öppet eller i det dolda gynnar eller missgynnar dessa med algoritmer och godtyckliga regeltillämpning är ett i mitt tycke ett stort och växande demokratiproblem.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad är regeringens syn på nätjättarnas växande makt och hur dessa tar sig friheter att ta ställning för personer och åsikter och agera för dessa, och avser regeringen att ta initiativ för att stävja denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:621 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:621 av Josef Fransson (SD)
Demokrati och digitala plattformar och fråga 2020/21:704 av Angelika Bengtsson (SD) Stora medieplattformar som hotar yttrandefriheten
Josef Fransson har frågat mig vad som är regeringens syn på nätjättarnas växande makt och på hur dessa tar sig friheter att ta ställning för personer och åsikter och agera för dessa, och om regeringen avser att ta initiativ för att stävja denna utveckling.
Angelika Bengtsson har frågat mig om jag delar synen att vi borde ha ett public service för sociala medier för att få än mer transparens i hur algoritmer fungerar och är uppbyggda.
Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.
Den digitala utveckling som skett under det senaste årtiondet har gett enskilda helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer och att delta i den allmänna debatten. Digitala plattformar med användargenererat innehåll har utvecklats till viktiga förmedlare av det fria ordet och har skapat möjlighet för många fler än tidigare att komma till tals. Denna utveckling är i grunden mycket positiv eftersom den stärkt förutsättningarna för den fria åsiktsbildningen.
De stora privata digitala plattformarna har en grundläggande frihet att själva ställa upp villkoren för vad som ska gälla för användningen av deras tjänster. Men denna frihet måste utövas med omdöme och ansvar. Med tanke på dessa aktörers genomslagskraft och betydelse för yttrandefriheten i en vidare bemärkelse är det givetvis viktigt att både deras användarvillkor och arbetet med villkorens efterlevnad präglas av tydlighet och transparens. Det är också något jag framhållit i mina kontakter med t.ex. Facebook och Youtube liksom i andra sammanhang.
Inom EU-samarbetet har det under de senaste åren tagits flera initiativ som rör innehållet på digitala plattformarna. Regeringen har välkomnat arbetet med att förebygga spridning av olagligt terrorisminnehåll som kan leda till radikalisering, rekrytering till terroristgrupper och i slutänden till att terroristbrott begås.
Vidare har EU-kommissionen tillsammans med flera stora plattformsföretag publicerat en uppförandekod mot hatpropaganda där bland annat behovet av transparens lyfts fram. Senare i år förväntas även kommissionen lägga fram förslag för att fördjupa den inre marknaden för digitala tjänster genom att öka och harmonisera ansvaret för bland annat digitala plattformar.
Inte minst med tanke på de digitala plattformarnas stora betydelse för yttrandefriheten kommer regeringen noggrant att följa detta arbete och verka aktivt för en tydlig och väl avgränsad reglering som kan stävja bland annat det hat och hot i den digitala miljön som riskerar att undergräva det demokratiska samtalet. Regeringen kommer även fortsättningsvis att arbeta för ökad transparens och tydlighet i dialog med plattformsföretagen.
Stockholm den 2 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.