Deltidsbrandmän

Skriftlig fråga 2021/22:505 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-08
Överlämnad
2021-12-08
Anmäld
2021-12-09
Svarsdatum
2021-12-15
Besvarad
2021-12-15
Sista svarsdatum
2021-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Det är viktigt att samhällets grundläggande funktioner finns tillgängliga året runt i alla delar av Sverige. Deltidsbrandmän är en bärande del av räddningstjänsten i Sverige.

Riksdagens utredningstjänst skriver följande: ”I större orter är de flesta brandmän anställda på heltid av räddningstjänsten. På mindre orter används ofta istället deltidsbrandmän (eller Räddningstjänstpersonal i beredskap som det heter formellt). Ibland kombineras heltids- och deltidsanställda, men i många fall bemannas brandstationer enbart med deltidsbrandmän. Därtill finns frivilliga brandmän organiserade inom brandvärn. Dessa är organiserade av kommunen men utan krav på beredskap.  Bland heltidsanställda brandmän varierar anställningsvillkoren men de kan likna anställningsvillkoren för andra yrken som har skiftgång eller beredskap. För deltidsbrandmän gäller särskilda villkor. De har under vissa perioder beredskapstjänstgöring och ska då vara beredda att på några minuter inställa sig på brandstationen om det kommer ett larm. Kraven innebär att deltidsbrandmän under sin beredskap måste bo, arbeta och i övrigt vistas i närheten av brandstationen. Därutöver krävs körkort (minst B-behörighet) och ett godkännande från arbetsgivare. Det är vanligt att deltidsbrandmän har beredskapstjänstgöring dygnet runt under en vecka var tredje eller fjärde vecka men även en mängd andra varianter förekommer. Utöver detta har deltidsbrandmän övningar och utbildningar. Anställningen innehas normalt vid sidan av en heltidsanställning hos en annan huvudarbetsgivare. Sammanlagt finns det närmare 16 000 brandmän i Sverige. Av dessa är omkring 10 700 deltidsanställda. Systemet med deltidsbrandman är därmed en bärande del av svensk räddningstjänst. Varje år rekryteras det hundratals nya deltidsbrandmän över hela landet.”

Sveriges befolkning har ökat sedan 2010 men antalet brandmän har minskat under samma period. Det visar en aktuell rapport från riksdagens utredningstjänst. 2010 fanns det totalt 15 805 brandmän i Sverige, och 2019 fanns det 15 669. Det är en utveckling som inte är tillfredställande.

Tabell 1: Antal anställda inom räddningstjänsten med minst hälften av den totala arbetstiden inom operativ tjänst, 2000–2019.

Antal, summerat från inrapporterade uppgifter från räddningstjänsterna.

År

Deltid (RIB)

 

Heltid

 

 

 

Kvinnor

Män

Totalt

 

Kvinnor

Män

Totalt

 

Samtliga

2010

445

10 468

10 913

 

118

4 774

4 892

 

15 805

2011

484

10 433

10 917

 

146

5 142

5 288

 

16 205

2012

505

10 091

10 596

 

152

4 881

5 033

 

15 629

2013

537

10 067

10 604

 

170

4 842

5 012

 

15 616

2014

554

10 153

10 707

 

186

4 725

4 911

 

15 618

2015

616

10 035

10 651

 

195

4 711

4 906

 

15 557

2016

635

10 050

10 685

 

218

4 625

4 843

 

15 528

2017

689

9 866

10 555

 

251

4 630

4 881

 

15 436

2018

757

9 936

10 693

 

270

4 733

5 003

 

15 696

2019

824

9 875

10 699

 

283

4 687

4 970

 

15 669

Källa: Årsuppföljning LSO, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att öka intresset för personer att bli deltidsbrandmän och att utbilda sig till brandman?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:505 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:505 av Lars Beckman (M)
Deltidsbrandmän

Lars Beckman har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att öka intresset för personer att bli deltidsbrandmän och att utbilda sig till brandman.

De kommunala räddningstjänsterna organiseras i huvudsak med brandmän anställda på hel- och deltid. Sedan flera år har kommunerna av olika skäl haft svårigheter att rekrytera och över tid behålla deltidsbrandmän. Regeringen har därför beslutat om ett antal statliga åtgärder för att stödja kommunerna i arbetet.

Regeringen har beslutat om en ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) instruktion som innebär att myndigheten ska ha till uppgift att stödja kommunerna i deras arbete med personalförsörjning av deltidsbrandmän. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.

Ändringen i MSB:s instruktion innebär även att myndigheten ska ha till uppgift att stödja kommunerna i deras arbete med jämställdhet och mångfald inom den kommunala räddningstjänsten. Andelen kvinnor inom kommunal räddningstjänst är låg – ca 5,5 procent – och andelen personer med annan bakgrund än nordisk är ännu lägre. Målsättningen är att räddningstjänstens personalsammansättning i betydligt större utsträckning ska spegla hur samhället ser ut idag. En sådan utveckling bör kunna bidra till att höja den samlade kompetensen inom räddningstjänsten och dessutom blir rekryteringsbasen större.

MSB har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förstärkt stödet till kommunerna i deras arbete med att personalförsörja räddningstjänstverksamheten med deltidsbrandmän. Bland annat har nationella rekryteringskampanjer genomförts. MSB har även tagit fram en hemsida ”blideltidsbrandman.nu”, som förvaltas av SKR, där det finns utförlig information om vad det innebär att vara deltidsbrandman.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som medger undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringarna innebär att en deltidsbrandmans arbete i form av beredskap och övning ska undantas vid beräkning av hur mycket ersättning som lämnas en ersättningsvecka, om inte arbetet tidigare har godkänts som bisyssla. Lagändringarna trädde i kraft den 31 maj 2021.

Stockholm den 15 december 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.