Deltagande i kriminella organisationer
Skriftlig fråga 2020/21:51 av Katja Nyberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-15
- Överlämnad
- 2020-09-16
- Anmäld
- 2020-09-17
- Svarsdatum
- 2020-09-23
- Sista svarsdatum
- 2020-09-23
- Besvarad
- 2020-09-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
När en tolvårig flicka skjuts till döds av en förlupen kula så är det uppenbart att regeringen har misslyckats med sin kriminalpolitik. Det är inte en isolerad händelse utan en händelse i raden av alla skjutningar där oskyldiga människor utsätts för fara. Det är en mycket tragisk händelse, och frågan är hur många fler som kommer att behöva sätta livet till innan regeringen vaknar upp?
Mikael Damberg uttalar sig och säger att regeringen med kraft kommer att fortsätta bygga ut samhällets förmåga att bekämpa den grova brottsligheten med fler poliser, skärpta straff och förebyggande arbete. Det är dock svårt att ta inrikesministerns ord på allvar. Det krävs mer än lösryckta insatser och straffskärpningar som inte ger någon effekt.
Sverigedemokraterna har i åratal föreslagit en kriminalisering av deltagande i kriminella organisationer. Vi anser att det ska vara straffbart att vara del av en organisation som uppvisar mönster av kriminalitet.
Nu utreds huruvida deltagande i terrororganisation ska kunna förbjudas, efter att Sverigedemokraterna och oppositionen tvingat regeringen till detta. Regeringen utreder även på eget bevåg huruvida rasistiska organisationer ska förbjudas.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är ministern och regeringen beredda att, i ljuset av den organiserade brottslighetens allt grymmare härjningar, även ställa sig bakom och utreda en grundlagsförändring som möjliggör ett kriminaliserande av kriminella organisationer?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:51 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/03306
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:51 av Katja Nyberg (SD)
Deltagande i kriminella organisationer
Katja Nyberg har frågat mig om jag och regeringen är beredda att, i ljuset av den organiserade brottslighetens allt grymmare härjningar, ställa oss bakom och utreda en grundlagsförändring som möjliggör ett kriminaliserande av kriminella organisationer.
Regeringens arbete mot gängkriminaliteten handlar om brottsbekämpande insatser i dag och förebyggande insatser för framtiden. I Sverige ska alla vara trygga. Gängkriminaliteten måste tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. Det avskyvärda våldet, oavsett vem det drabbar, måste upphöra.
Det är precis därför som regeringen i september 2019 presenterade ett 34-punktsprogram med åtgärder som angriper gängkriminaliteten från flera håll. Regeringen bygger också kraftigt ut Polismyndigheten och vi har redan kommit halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Vid halvårsskiftet fanns det fler poliser än någonsin tidigare i Sverige.
I 34-punktprogrammet ingår att polisen har fått fler verktyg i sitt arbete mot den organiserade brottsligheten, bl.a. infördes i våras ett nytt hemligt tvångsmedel – hemlig dataavläsning – som ger de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att komma åt mer information än tidigare. Polisen kan numera i hemlighet få tillstånd att exempelvis installera trojaner för att följa alla aktiviteter på en mobiltelefon som tillhör någon som är misstänkt för eller som kan förväntas begå allvarliga brott. På regeringens initiativ har också ett stort antal straffrättsliga bestämmelser relaterade till organiserad brottslighet skärpts, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott. Antalet intagna på häkten och i anstalter är det högsta på många år. I motsats till vad Katja Nyberg påstår är det inte fråga om några lösryckta insatser. Många av de åtgärder som regeringen vidtar har i stället redan gett effekt, samtidigt som arbetet inte på något sätt är slutfört.
Vi befinner oss mitt i satsningen mot gängkriminaliteten. De kommande åren kommer regeringen att verka för att underlätta bekämpningen av brott i kriminella nätverk ytterligare och att reaktionerna mot sådana brott skärps ännu mer. Det kan handla om att utöka möjligheterna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål, att förbättra möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella och att avskaffa straffrabatten för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Men också att skärpa straffen för bl.a. den som involverar unga i kriminalitet, narkotikaförsäljning, övergrepp i rättssak och brott kopplade till kriminella uppgörelser.
Många av åtgärderna handlar också om att förhindra unga från att hamna i gängkriminalitet. I det arbetet måste hela samhället engagera sig. Från regeringens sida ingår åtgärder som att förebygga kriminalitet genom långsiktig satsning på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden, tidiga och samordnade insatser för barn och unga i riskzon och att se till att socialtjänsten i fler fall och i fler situationer ska kunna ingripa utan samtycke från den unges vårdnadshavare. Kommunen har en central roll i det brottsförebyggande arbetet, bl.a. eftersom en misslyckad skolgång är en riskfaktor för att unga ska hamna i kriminalitet. Regeringen har därför tillsatt en utredning om hur ett kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet kan regleras i lag.
Den satsning mot gängkriminalitet som regeringen genomför nu är den mest omfattande någonsin i Sverige. Arbetet bedrivs på kort och lång sikt. Gemensamt för de åtgärder som ingår i 34-punktsprogrammet är att de bedöms vara både effektiva och träffsäkra åtgärder mot gängkriminalitet.
Att kriminalisera deltagande i kriminella nätverk skulle kräva mycket utredningsresurser för ett magert resultat när det gäller att hitta luckor i strafflagstiftningen. Det befintliga regelverket, med medverkansregleringen och med försöks-, förberedelse och stämplingsbrott, innebär att praktiskt taget alla handlingar som bidrar till ett kriminellt gängs verksamhet redan är kriminaliserade. Det finns därför anledning att ifrågasätta om den föreslagna åtgärden skulle tillföra något. Dessutom rör det sig ju om en grundlagsändring som skulle ta mycket lång tid att genomföra. Det vi i stället måste prioritera är effektiva och träffsäkra åtgärder mot de kriminella nätverken som gör skillnad.
Regeringen arbetar brett mot gängkriminaliteten och har inga planer på att slå av på takten. Men min utgångspunkt är att det i första hand ska göras genom åtgärder som ryms inom grundlagens nuvarande ramar.
Stockholm den 23 september 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.