Definitionen av trygghetsboende

Skriftlig fråga 2021/22:1819 av Barbro Westerholm (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-07-26
Överlämnad
2022-07-26
Besvarad
2022-08-10
Sista svarsdatum
2022-08-10
Svarsdatum
2022-08-10
Anmäld
2022-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Johan Danielsson (S)

 

En del upplever med åren att de vill flytta till ett boende mer anpassat för funktionsnedsättningar, där man kan ha sällskap av andra och äta tillsammans. Här finns det i dag trygghetsboende som är anpassat efter just dessa behov.

Det finns en tydlig definition för trygghetsboende i biståndsbedömt sådant. Enligt vittnesmål finns det stora oklarheter om vad som ska ingå i framför allt det trygghetsboende som inte är biståndsbedömt vad gäller sociala aktiviteter och möjligheter till gemensam måltid. När de boende påpekar för sin hyresvärd att det saknas, hänvisar denne ofta till socialförvaltningen i stället.

Oklarheterna om vad som ingår i ett trygghetsboende skapar frustration hos de boende som inte upplever att de får vad de betalar för med sin hyra. Samtidigt betalar staten ut investeringsstöd för att just denna typ av boende ska byggas. Att marknadsföra sig som ett trygghetsboende medför skyldigheter. Det är därför viktigt att man följer upp hur man använder begreppet så att det följer den definition som var ämnad.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson:

Vad tänker statsrådet och regeringen göra för att det ska bli bättre ordning och reda i hur begreppet trygghetsboende används för hyresbostäder?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1819 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2022/ 03366 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1819 av Barbro Westerholm (L)
Definitionen av trygghetsboende

Barbro Westerholm har frågat bostadsministern och biträdande arbetsmarknadsministern Johan Danielsson vad han och regeringen tänker göra för att det ska bli bättre ordning och reda i hur begreppet trygghetsboende används för hyresbostäder.

Frågan har överlämnats till mig.

När man blir äldre önskar många förändra eller anpassa sin tidigare bostad eller boendesituation. På bostadsmarknaden har det också vuxit fram flera olika koncept där hyresvärdar tillhandahåller bostäder anpassade efter äldres önskemål. Dessa koncept har olika namn och har till exempel kallats för trygghets-, eller seniorboenden. Staten har stöttat byggande av sådana bostäder genom ett särskilt investeringsstöd som kräver att bostäderna uppfyller vissa krav. Avtalen mellan hyresvärdar och enskilda kan emellertid se olika ut och som Barbro Westerholm påpekar innebär det att det idag kan skilja sig åt vad som ingår i ett visst hyreskontrakt.

Jämte utbudet på bostadsmarknaden har kommunerna också enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för äldre som behöver särskilt stöd. År 2018 infördes i lagen den nya boendeformen ”biståndsbedömt trygghetsboende”. Boendeformen riktar sig till äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. I ett biståndsbedömt trygghetsboende kan de boende t.ex. erbjudas gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge, vilket ökar tryggheten och tillgodoser behovet av gemenskap.

Regeringen ser positivt på att såväl kommuner som privata hyresvärdar bygger och projekterar för fler bostäder riktade till äldre personer med olika behov. Det är då givetvis av betydelse att äldre också får det som de har rätt att förvänta sig av sin nya bostad. Regeringen följer därför den utveckling som Barbro Westerholm beskriver och kan vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 10 augusti 2022

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.