definitionen av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Skriftlig fråga 2004/05:1850 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-06-10
Inlämnad
2005-06-10
Besvarad
2005-06-15
Svar anmält
2005-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 juni

Fråga 2004/05:1850

av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om definitionen av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är en mycket allvarlig medicinsk åkomma som drabbar människor som upplevt svåra händelser, såsom krig eller förföljelse. Många flyktingar i Sverige lider av PTSD. I Kosovo finns ingen vård för människor med PTSD varvid den FN-ledda administrationen för Kosovo Unmik klargjort att människor med PTSD-diagnos inte kan utvisas till Kosovo.

I ett brev till Unmik, daterat den 29 mars i år, ifrågasätter representanter för bland annat den svenska regeringen Unmiks bedömningar på ett uppseendeväckande sätt. Om detta möttes jag och migrationsminister Barbro Holmberg i en interpellationsdebatt den 7 juni. En fråga kvarstod obesvarad efter den debatten. I brevet talas om Unmiks vägran att ta emot "rejected asylum seekers with non-serious medical problems". Det är uppenbart att meningen åsyftar, åtminstone bland annat, PTSD. Därigenom får man uppfattningen att den svenska regeringen betraktar PTSD som en icke-seriös diagnos utan betydelse, något som helt saknar grund inom medicinen.

Mot bakgrund av nämnt brev vill jag fråga migrationsministern vad hon avser att göra för att klargöra allvaret av diagnosen PTSD inom Regeringskansliet och andra myndigheter.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1850 besvarad av Barbro Holmberg

den 15 juni

Svar på fråga 2004/05:1850 om definitionen av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Statsrådet Barbro Holmberg

Gustav Fridolin har frågat mig vad jag mot bakgrund av ett brev till Unmik den 29 mars 2005 avser att göra för att inom Regeringskansliet och andra myndigheter klargöra allvaret av diagnosen PTSD.

Asylsökande som är i behov av skydd i Sverige i utlänningslagens mening har rätt att få stanna här. Lagens skyddsgrunder täcker in men går också utöver flyktingdefinitionen i 1951 års flyktingkonvention. Det finns dessutom i den svenska lagstiftningen ett utrymme att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl, till exempel vid allvarliga medicinska problem. Det gäller även när det är fråga om PTSD.

Alla asylansökningar bedöms individuellt av Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Myndigheterna gör bedömningen i enlighet med de regler som jag redogjort för ovan, och det är också myndigheterna som har kännedom om alla omständigheter som har framkommit i det enskilda ärendet.

Sverige har liksom flera andra länder samarbete och en fortlöpande dialog med FN-administrationen i Kosovo (Unmik). Dialogen rör personer från Kosovo som inte har skyddsbehov och inte heller uppfyller villkoren för humanitära skäl. Vi har uppmärksammat Unmik på att det är ett problem att FN-administrationen i vissa fall motsätter sig att personer från Kosovo som avvisats från de nordiska länderna återvänder till Kosovo. Det rör sig om personer som efter noggrann prövning i det enskilda fallet inte befunnits ha skyddsbehov. Myndigheterna har heller inte ansett att de av humanitära skäl, eller på någon annan grund, kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Deras asylansökningar har därför avslagits.

Jag utgår från att utlänningsmyndigheterna gör den noggranna prövning som krävs i dessa ärenden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.