Definition av bilpooler

Skriftlig fråga 2018/19:124 av Jessica Rosencrantz (M)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Ett ökat bildelande i Sverige har potential att minska och effektivisera bilresandet. Det är en utveckling som är positiv för både miljön och samhällsplaneringen i stort och som även ligger väl i linje med den ökade delningsekonomi som håller på att växa fram.

Tyvärr lägger dagens regelverk hinder för en fortsatt positiv utveckling. Kommuner efterfrågar en möjlighet att kunna reservera gatumark för bilpooler, men bristen på juridisk definition omöjliggör detta.

År 2017 presenterades betänkandet Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU 2017:22). I utredningen bekräftas behovet av lagstadgade kriterier för allmänt tillgängliga bilpoolsfordon, och utredningen har också presenterat förslag till en definition att införa i nuvarande regelverk. Med en definition på plats kan kommuner reservera gatumark för bilpooler, och fler svenskar kan enkelt få tillgång till bildelning som tjänst.

Jag har vid upprepade tillfällen ställt frågan. Först till dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson, som hänvisade till att utredningens förslag var ute på remiss, och sedan till statsrådet Eneroth, som svarade att regeringen ännu inte hade tagit ställning till utredningens förslag.

Remisstiden gick ut den 28 juni 2017 och remissinstanserna har generellt varit positiva. Därmed bör regeringen ha haft mer än tillräckligt med tid att ta ställning i frågan och det bör heller inte återstå några hinder för regeringen att nu agera.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Hur ställer sig statsrådet till utredningens förslag till definition av bilpooler, och när kan vi förvänta oss att konkreta åtgärder presenteras så kommuner kan reservera gatumark för bilpooler?