debatt om den planerade EU-armén
Skriftlig fråga 2003/04:397 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-12-03
- Anmäld
- 2003-12-04
- Besvarad
- 2003-12-10
- Svar anmält
- 2003-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 december
Fråga 2003/04:397
av Gustav Fridolin (mp) till försvarsminister Leni Björklund om debatt om den planerade EU-arménI övriga alliansfria länder inom EU, Irland, Österrike och Finland, är debatten om EU:s framtida försvarssamarbete i full fart mot bakgrund av konstitutionsförslaget. De stora EU-länderna Tyskland, Frankrike och Storbritannien har klargjort att man önskar ett djupare, fortare och utökat försvarssamarbete. Detta har naturligtvis upprört allmänhet och politiker i ovan nämnda alliansfria länder.
Men i Sverige är det mycket tyst. I en artikel i DN den 3 december säger också försvarsministern att hon inte anser att det behövs någon debatt på försvarsområdet. Detta är ett märkligt ställningstagande mot bakgrund av att det försvarssamarbete de stora länderna vill bygga upp, och som konstitutionsförslaget skissar på, riskerar föra Sverige rätt in i en försvarsallians som vi inte önskar vara medlemmar i. Om EU skaffar sig en solidaritetsklausul, gradvis ökande militär kapacitet och en egen militär styrka är det givetvis mycket svårt att hävda att Sverige fortfarande är alliansfritt.
Därför förutsätter jag att citatet i DN inte är att ta som regeringens linje och önskar fråga försvarsministern hur hon avser att verka för att få i gång en bred debatt i Sverige om EU:s planerade försvarssamarbete och hur Sverige kan behålla sin alliansfrihet.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:397 besvarad av Leni Björklund
Svar på fråga 2003/04:397 om debatt om den planerade EU-armén
Försvarsminister Leni Björklund
Gustav Fridolin har frågat mig hur jag "avser att verka för att få i gång en bred debatt i Sverige om EU:s planerade försvarssamarbete och hur Sverige kan behålla sin alliansfrihet".
Sverige deltar aktivt i utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Den är ett konkret bidrag till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det finns ett mycket stort stöd i riksdagen och opinionen för ett svenskt deltagande i de krishanteringsinsatser som EU hittills genomfört, inklusive de två militära insatserna på Balkan och i Afrika. Detta sker fullt i enlighet med vår militära alliansfrihet. Det följer den tradition vi haft med deltagande i FN:s fredsbevarande verksamhet, och är i dag ett stöd för denna. Deltagande i sådana insatser kommer även fortsättningsvis, i den nya konstitutionen, att vara frivilliga och föremål för nationella beslut. Sveriges militära alliansfrihet innebär däremot att vi inte kan ingå ömsesidiga försvarsgarantier.
Självklart vill jag diskutera och debattera de frågor som jag som statsråd har ansvar för. Att jag blev felciterad i Dagens Nyheter är en sak och Gustav Fridolin har helt rätt i att det är varken min eller regeringens linje att det inte behövs någon debatt på försvarsområdet. Tvärtom välkomnar jag en aktiv debatt i försvarsfrågorna. Debatten när det gäller både EU:s framtida försvarssamarbete och vårt nationella försvar har dock inte varit särskilt livlig. Efter de möten jag varit på i EU-nämnden har jag konstaterat att det inte heller varit mycket vi varit oense om. Och det är kanske svaret på varför vi inte har en livligare debatt i dessa frågor just i Sverige: vi är tämligen överens.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.