de statliga finanserna
Skriftlig fråga 2001/02:1556 av Hedquist, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-26
- Besvarad
- 2002-09-10
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 augusti
Fråga 2001/02:1556
av Lennart Hedquist (m) till finansminister Bosse Ringholm om de statliga finansernaI det socialdemokratiska valmanifestet presenterades löften om nya utgifter på drygt 20 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Den socialdemokratiska partikongressen har därutöver beslutat ytterligare utgiftsökningar på nära 17 miljarder.
Detta sker samtidigt som Ekonomistyrningsverket, ESV, i sin senaste budgetprognos visar att staten måste spara 16 miljarder för att klara utgiftstaket för 2003 och 10 miljarder för att utgiftstaket för 2004 ska kunna hållas. För 2003 räknar ESV med att det underliggande budgetunderskottet, rensat för engångsföreteelser, kommer att bli 60 miljarder, med då beslutade utgifter. Även Riksgäldskontorets senaste prognos visar på underskott i statsbudgeten för nästkommande år. De menar att ökade kostnader för a-kassa och sjukförsäkring kommer att resultera i ett underskott på 12 miljarder kronor.
Mot bakgrund av de utlovade utgiftsökningarna i socialdemokraternas valmanifest vill jag ställa följande fråga till finansministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hålla utgifterna inom det av regering och riksdag angivna utgiftstaket?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1556 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2001/02:1556 om de statliga finanserna
Finansminister Bosse Ringholm
Jag har fått en fråga från riksdagsman Lennart Hedquist om vilka åtgärder som jag avser att vidta för att hålla utgifterna inom det av regering och riksdag angivna utgiftstaket. Lennart Hedquist grundar sin oro dels på prognoser från Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret (RGK), dels på löften i det socialdemokratiska valmanifestet.
Det är i och för sig glädjande att företrädare för Moderaterna synes visa omsorg om Sveriges offentliga finanser. Det borde dock föranleda Lennart Hedquist att rikta sin oro mot det egna partiets politik. Hotet mot ordning och reda i de offentliga finanserna kommer från de moderata förslagen till ofinansierade skattesänkningar på 130 miljarder kronor.
ESV:s bedömning visar på överskridanden av utgiftstaket åren 2003@2004. Det är värt att påpeka att ESV vid ett flertal tillfällen har varnat för att utgiftstaket skulle överskridas. Emellertid har utgiftstaket klarats samtliga år sedan det infördes 1997, vilket visar att regeringen genom aktiva insatser kan förhindra ett taköverskridande. Förra året klarades utgiftstaket exempelvis med 4,7 miljarder kronor.
ESV:s prognoser av bl.a. statens utgifter utgör ett viktigt underlag i samband med budgetprocessen. För åren 2003@2004 ligger ESV:s prognos högre än regeringens bedömning i den ekonomiska vårpropositionen. Skillnaderna återfinns framför allt inom ohälsoområdet. Utvecklingen när det gäller sjukskrivningarna och förtidspensionerna inger oro. För innevarande år har dessa områden tilldelats ytterligare medel som ska täcka kostnadsökningarna i systemen. De månadsutfall som har inkommit sedan vårpropositionen ligger i linje med de prognoser som då gjordes för i år.
Utgångspunkten i det socialdemokratiska valmanifestet är att det ska råda fortsatt ordning och reda i den offentliga ekonomin. De offentliga finanserna ska ge ett överskott på 2 % över en konjunkturcykel och utgiftstaken ska klaras. Endast om vi har ordning och reda i ekonomin kan vi skapa de nödvändiga förutsättningarna för en hög och stabil tillväxt samtidigt som arbetslösheten kan hållas på en låg nivå. De utfästelser som finns i valmanifestet ryms inom de överordnade ekonomisk-politiska målen. Ekonomistyrningsverkets bedömningar sträcker sig endast fram t.o.m. 2004. Nästa mandatperiod når dock ända fram till 2006.
Varje gång utgiftstaken har ifrågasatts har regeringens besked varit att de ska klaras. Regeringen är fast besluten att fullfölja den hållningen. Finns det risk för att utgiftstaket kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta nödvändiga åtgärder. Utgiftstaket ska klaras. Om det visar sig nödvändigt kommer mindre justeringar av utgifterna att göras, utan att det drabbar välfärden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.