de statliga bredbandspengarna
Skriftlig fråga 2000/01:1077 av Flyborg, Eva (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-20
- Anmäld
- 2001-04-24
- Besvarad
- 2001-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 april
Fråga 2000/01:1077
av Eva Flyborg (fp) till näringsminister Björn Rosengren om de statliga bredbandspengarnaDet blir allt tydligare att de statliga pengar som avsatts till bredbandsutbyggnad är en felsatsning. Undersökningar visar att ännu efter ett år har ingen kommun ansökt om bidrag för utbyggnaden av lokala bredbandsnät. De 8,5 miljarder kronor som regeringen avsatte som stöd till bredbandsutbyggnad kommer förmodligen inte att användas. Ryggraden i regeringens storstilade IT-satsning ser ut att misslyckas totalt.
Att pengarna inte används visar tydligt att ett kommandoekonomiskt tänkande där staten ska överta marknadens roll är ohållbart. Det är bättre att låta marknaden stå för utbyggnaden, i den takt som efterfrågan finns. Därför måste denna form av statliga stödpengar försvinna. Dessa pengar borde i stället satsas på åtgärder för ökad företagsamhet för att skapa fler jobb.
Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande fråga till näringsministern.
Är näringsministern beredd att avveckla det statliga stödet för bredbandsutbyggnad?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1077 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 2000/01:1077 om de statliga bredbandspengarna
Näringsminister Björn Rosengren
Eva Flyborg har frågat mig om jag är beredd att avveckla det statliga stödet för bredbandsutbyggnad.
Eva Flyborg menar att de statliga pengar som avsatts till bredbandsutbyggnad är en felsatsning och förmodligen inte kommer att användas eftersom ingen kommun ännu ansökt om bidrag.
Den statliga satsningen om bredbandsutbyggnad aviserades i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) för ungefär ett år sedan. Av propositionen framgick att stöden skulle konkretiseras. Vidare framgick av propositionen den tidpunkt stöden avsågs börja gälla. Skattereduktionen och ett av de kommunala stöden har sedan propositionen därför utretts, remitterats och riksdagsbehandlats. Lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation trädde i kraft i januari 2001. Lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät och förordning om stöd till kommuner för anläggande av telenät trädde även de i kraft i januari i år. Det andra kommunala stödet för ortsammanbindande nät har nyligen remissbehandlats och bereds för närvarande. Någon förordning för detta stöd har således inte trätt i kraft ännu.
Ett av de kommunala stöden har alltså varit möjligt att söka under några månader, inte i ett år som Eva Flyborg skriver. Det är enligt min mening för tidigt att uttala sig om hur stödet kommer att nyttjas. Detsamma gäller abonnenternas skattereduktion för bredbandsanslutningar som kan sökas första gången inför taxeringen år 2002.
Övriga åtgärder är uppdraget till Svenska kraftnät som bygger ett öppet stomnät, finansierat genom egen försorg. Den utbyggnaden pågår för närvarande och beräknas vara klar i december 2002.
Utformningen av de olika stödformerna har tidsmässigt skett enligt de intentioner som redovisades i IT-propositionen. Det är för tidigt att dra några slutsatser av hur stöden kommer att nyttjas, särskilt med tanke på att ett av stöden ännu inte trätt i kraft. Svaret på Eva Flyborgs fråga är således nej.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.