De nya målen för förenklingspolitiken
Skriftlig fråga 2020/21:905 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-08
- Överlämnad
- 2020-12-09
- Anmäld
- 2020-12-10
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Jag har tidigare, både i en skriftlig fråga och en i interpellation, frågat Ibrahim Baylan när regeringen avser att återkomma med de nya målen för förenklingspolitiken. Detta eftersom att regeringen bröt mot praxis genom att utelämna dessa i sin budgetproposition. Ett agerande som förvärras av att strukturförändringar på regelförenklingsområdet vore en välbehövd återstartsåtgärd som skulle underlätta för det hårt ansatta näringslivet att ta sig ur pandemikrisen.
Varken i svaret på min fråga (2020/21:131) eller under vår interpellationsdebatt (2020/21:50) kunde näringsministern bringa klarhet om i vilket format, än mindre när, regeringen ämnar återkomma till riksdagen med förslag om nya mål för förenklingspolitiken. I stället skyllde näringsministern sina och regeringens brister på pandemin.
Nu har två månader passerat sedan svaret på min skriftliga fråga och ännu har ingenting skett, varför det ter sig ytterst osannolikt att regeringen återkommer med förslag om nya mål för förenklingspolitiken detta år. Utöver att det då är oklart huruvida de nuvarande fortsätter att gälla eller om vi står utan – näringsministern har insinuerat både och – innebär det ett svek mot näringslivet som lämnas undrande.
För att underlätta en återhämtning för näringslivet efter pandemin krävs strukturförändringar som möjliggör detta, inte bara stimulanser. Här fyller regelförenkling en viktig funktion för att minska den administrativa bördan och kostnaden för näringsidkarna. Därför är det bekymmersamt att näringsministern nedprioriterar regelförenklingsarbetet genom att nonchalant undvika att få nya mål för förenklingspolitiken på plats.
Naturligtvis har regeringen fullt upp som en konsekvens av pandemin, men det är ingen ursäkt då även regelförenkling kan anses utgöra en viktig krisåtgärd. Underlag med goda förslag om ingången för de nya målen har dessutom sedan länge funnits framställda.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
När och i vilket format kommer ministern att återkomma till riksdagen med förslag om nya mål för förenklingspolitiken?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:905 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:905 av Tobias Andersson (SD) De nya målen för förenklingspolitiken och 2020/21:906 av Tobias Andersson (SD) Målen för förenklingspolitiken
Tobias Andersson har frågat mig när och i vilket format jag avser att återkomma till riksdagen med förslag om nya mål för förenklingspolitiken. Tobias Andersson har också frågat mig om de nuvarande målen fortsätter att gälla tills vidare, om regeringen inte lyckas få nya mål för förenklingspolitiken på plats före årsskiftet.
Jag väljer att besvara båda frågorna i ett sammanhang.
Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Jag delar också Tobias Anderssons bedömning att effektiviserade och förenklade regelverk kan understödja näringslivets återhämtning efter den pågående pandemin.
Regeringen har angivit i budgetpropositionen för 2021 att den avser återkomma i närtid med beslut om nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24). Beredningen av de nya förenklingspolitiska målen pågår i Regeringskansliet, och regeringen återkommer med en skrivelse till riksdagen inom kort.
De nuvarande målen för förenklingspolitiken kommer vara styrande för regeringens arbete på området till dess nya mål beslutats.
Stockholm den 16 december 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

