de nya EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet

Skriftlig fråga 2002/03:565 av Nilsson Wigström, Cecilia (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-20
Inlämnad
2003-02-20
Besvarad
2003-02-26
Svar anmält
2003-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga 2002/03:565

av Cecilia Nilsson Wigström (fp) till statsminister Göran Persson om de nya EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet

Vid utrikesutskottets studieresa till Bryssel fick vi information om att fem EU-länder redan har deklarerat att de kommer att tillämpa egna regler och öppna gränserna för östeuropéer i samband med östutvidgningen nästa år. Tyskland och Österrike har drivit igenom att den fria rörligheten inte ska gälla för de tio nya medlemsstaterna förrän tidigast två år efter inträdet eller eventuellt först år 2011. Det står dock fritt för medlemsländerna att bestämma om och hur den spärren ska användas.

Om Sverige inför restriktiva regler för arbetskraftsinvandring riskerar vi att hamna sist på önskelistan för de nya EU-medborgare som funderar på att arbeta utomlands. Detta är olyckligt då vi står inför stora behov av arbetskraftsinvandring. En annan nackdel med de stängda dörrarnas politik är att brottssyndikat får större chanser att tjäna pengar på illegal arbetskraftsinvandring och trafficking. Statsministern har gjort olika uttalanden rörande den fria rörligheten och utvidgningen, senast efter Europeiska toppmötet i Köpenhamn. Jag tolkar statsministerns uttalanden som att regeringen inte vill tillämpa EU:s hårdare regelverk eller Rollénutredningens förslag, så länge det inte handlar om en större invandring. Fortfarande råder det osäkerhet kring var Sverige står i frågan.

Med anledning av ovanstående är min fråga när statsministern avser att lämna ett tydligt besked beträffande de nya EU-medborgarnas möjligheter att arbeta i Sverige.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:565 besvarad av Jan O Karlsson

den 26 februari

Svar på fråga 2002/03:565 om de nya EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet

Statsrådet Jan O Karlsson

Cecilia Wigström har frågat statsministern om när han avser att lämna ett tydligt besked beträffande de nya EU-medborgarnas möjligheter att arbeta i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Europeiska rådet beslutade i juni 2001 om övergångsperioder på minst två år och upp till sju år för arbetstagare från nya medlemsländer. Beslutet möjliggör undantag enligt nationell rätt från dessa övergångsperioder för de medlemsländer som så önskar. Undantagen i nationell rätt kan ge ökat tillträde till den nationella arbetsmarknaden inklusive fri rörlighet för arbetskraften från nya medlemsländer. Nuvarande medlemsländer ska redan före en anslutning sträva efter att utöka tillträdet till sina nationella arbetsmarknader.

Regeringen redogjorde för sin principiella uppfattning i denna fråga i utvidgningsförhandlingarna under det svenska EU-ordförandeskapet. Sverige har inte för avsikt att utnyttja möjligheten att begränsa tillträdet till den svenska arbetsmarknaden. Fri rörlighet för arbetstagare från nya medlemsländer bör tillämpas redan från anslutningsdagen. Regeringen förbehåller sig dock rätten att i enlighet med Europeiska rådets beslut vidta åtgärder om utvidgningen mot förmodan skulle leda till allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden. Denna uppfattning har inte förändrats.

Berit Rollén tillkallades som särskild utredare för att föreslå hur arbetstagare från de nya medlemsländerna från anslutningsdagen ska kunna få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande medlemsländer. Utredningen lämnade sitt betänkande den 15 januari i år.

Remissbehandling av betänkandet pågår fram till sista april. När remissvaren inkommit och sammanställts är jag beredd att delta i någon form av offentlig frågestund i riksdagen i den mån detta efterfrågas. Därefter kommer regeringen att ta ställning till de bedömningar och förslag som utredaren har presenterat.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.