de nationella proven i matematik
Skriftlig fråga 1999/2000:1364 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-28
- Besvarad
- 2000-09-12
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 augusti
Fråga 1999/2000:1364
av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om de nationella proven i matematikDet har skett en preliminär redovisning då det gäller de nationella proven för grundskolan.
Där finns bl.a. en redovisning för resultaten i matematik. Och det är resultat som är illavarslande. Resultaten visar att 18 % inte nådde betyget godkänt i det nationella provet i matematik. Och utvecklingen är dålig. 1998 var det 10 % som inte lyckades uppnå de ställda målen. 1999 blev siffran 12 % som inte lyckades nå målen och i år alltså 18 %. Det här måste ge tankar också hos politiker som försvarar dagens skola och undervisning i Sverige.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av de nu föreliggande preliminära resultaten?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1364 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:1364 om de nationella proven i matematik
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Rolf Gunnarsson har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av de nu föreliggande preliminära resultaten av de nationella proven i matematik för årskurs 9 i grundskolan.
Jag anser också att vi måste uppmärksamma att andelen elever som ej uppnått målen i matematik i de nationella proven för årskurs 9 i grundskolan har ökat, medan resultaten i svenska och engelska i stort sett är oförändrade.
Om dessa preliminära resultat på de nationella proven i matematik är en trend och vad det i så fall beror på är det dock svårt att ha en definitiv uppfattning om. Utfallet ett visst år kan enligt Skolverket bero på en rad olika faktorer, t.ex. elevsammansättningen, provens utseende och innehåll samt lärarnas bedömningar. Resultaten på de olika delproven är också delvis motsägelsefulla och måste analyseras vidare. De slutliga resultaten kommer att presenteras i en rapport i november/december 2000.
Alla människor behöver goda kunskaper i matematik för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökade flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutprocesser i samhället. Kunskaper i matematik är viktiga för studier i andra ämnen, av tradition främst inom de naturvetenskapliga, tekniska och ekonomiska områdena. Att kunna förstå, tolka och kritiskt granska olika resonemang och slutsatser kring siffermaterial är viktigt för olika former av analyser.
Regeringen har under många år uppmärksammat behovet av utveckling av undervisningen i matematik. Bl.a. måste matematiken upplevas som intressant, rolig och stimulerande och i större utsträckning utgå från elevernas egen vardag och egna erfarenheter. Nationella och internationella arbeten kring förnyelse av undervisningen ger en positiv bild av möjligheter till utveckling.
Ett nationellt centrum för matematikutbildning har inrättats vid Göteborgs universitet med uppgift att stimulera och utveckla svensk matematikutbildning. Regeringen gav i november 1999 centrumet i uppdrag att genomföra ett antal forskningsbaserade studier inom vissa prioriterade områden, bl.a. kring organisation och differentiering av matematikundervisningen, samt att ta fram förslag till innehåll i program för kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för skolans lärare. Den 1 november i år ska centrumet avrapportera sitt uppdrag till regeringen och lämna förslag till åtgärder som resultaten från studierna kan ge underlag för.
I budgetpropositionen kommer fler satsningar att presenteras i form av medel till kompetensutveckling för lärare i alla "basfärdighetsämnena" svenska, engelska och matematik. Jag kan försäkra Rolf Gunnarsson att regeringen noga följer utvecklingen av kunskapsnivån i alla ämnen. Vi gör också i årets budgetproposition en generell satsning för att kommunerna ska kunna anställa fler lärare och annan personal i skolan för att ytterligare förbättra förutsättningarna för kommuner och skolor att genomföra sitt uppdrag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.