De konsumtions- och exportbaserade utsläppsmålen

Skriftlig fråga 2024/25:579 av Rickard Nordin (C)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Under 2022 enades samtliga partier i Miljömålsberedningen om att Sverige bör införa två nya klimatmål: ett baserat på konsumtionens klimatpåverkan och ett baserat på den klimatnytta som svensk export kan bistå med i världen. De två målen fungerar som dragspel mellan varandra, eftersom båda är beroende av hur mycket eller hur lite omvärlden ställer om.

Förslagen har varit ute på remiss, och det har nu gått två och ett halvt år sedan de presenterades. Det är därmed hög tid att regeringen lägger fram förslagen till riksdagen för beslut.

De konsumtionsbaserade målen är av yttersta vikt för att fånga upp de utsläpp som Sverige och svenskarna ger upphov till genom sin handel. Internationella flygresor, produkter som tillverkas i Kina och mycket mer syns inte i den svenska klimatstatistiken trots att det är vi som använder produkterna. På samma sätt missas även den exportnytta som svenska företag gör när vi producerar klimatsmarta produkter som fossilfritt stål, el eller värmepumpar och säljer till andra länder så att de kan minska sitt klimatavtryck. Detta syns bara som utsläpp i den svenska statistiken trots att det är stora nettovinster för klimatet.

Klimatfrågan väntar inte. Koldioxidhalten i atmosfären ökar. Därför är det förvånande att regeringen inte lägger fram förslag till riksdagen om dessa mål som vi politiskt är eniga kring.

I ett tidigare svar beskrev regeringen det uppdrag som getts till SCB angående verktyg för att mäta exportens klimatnytta. Vi har nu fått såväl delrapport som slutrapport från det projektet. Således är det inte en ursäkt att vänta.

Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari blir därför:

När kommer statsrådet och regeringen att lägga fram de förslag som Miljömålsberedningen enades om så att regeringen kan fatta beslut om nya mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta?