de konstnärliga högskolornas tillgänglighet
Skriftlig fråga 2001/02:37 av Stafilidis, Tasso (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-27
- Anmäld
- 2001-10-02
- Besvarad
- 2001-10-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:37
av Tasso Stafilidis (v) till utbildningsminister Thomas Östros om de konstnärliga högskolornas tillgänglighetLagstiftningen har under senare år tagit itu med det utanförskap och diskriminering som personer med handikapp råkar ut för. På så gott som alla områden är det i dag förbjudet att diskriminera någon på grund av dennes handikapp.
Det råder dock en otydlighet om vilka lagar och regler som gäller vid de konstnärliga högskolorna som Teaterhögskolan, Operahögskolan, Konsthögskolan, Musikhögskolan och Dramatiska institutet. Det finns exempel där personer med handikapp genomfört konstnärlig högskoleutbildning, t.ex. när Dramatiska institutet för några år sedan hade en elev med CP-skada som genomförde utbildningen i filmregi. Oklart är alltså om de konstnärliga högskolorna har ett undantag i att inte diskriminera personer med handikapp då flertalet av skolorna är elitinriktade och då de allra bästa och mest talangfulla eleverna antas efter genomförda antagningsprov. Många av antagningsproven är ju dessutom omöjliga att genomföra för personer med handikapp. Det kan ju inte vara så att talang och förmåga till konstnärligt skapande står i relation till om en person är handikappad eller ej.
Jag vill fråga utbildningsminister Thomas Östros:
Vilka regler gäller för tillgängligheten på de konstnärliga högskolorna för personer med handikapp utifrån bl.a. lagstiftningen som förbjuder diskriminering?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:37 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:37 om de konstnärliga högskolornas tillgänglighet
Utbildningsminister Thomas Östros
Tasso Stafilidis har frågat mig vilka regler som gäller för tillgängligheten på de konstnärliga högskolorna för personer med handikapp utifrån bl.a. lagstiftningen som förbjuder diskriminering.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 16) aviserade regeringen att den avsåg att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för studenter med funktionshinder. Regeringen föreslår i propositionen 2001/02:27 en helt ny lag om likabehandling av studenter i högskolan som innehåller bestämmelser om aktiva åtgärder och förbud mot diskriminering av studenter och sökande till högskolan på grund av bl.a. funktionshinder. Enligt lagen ska förbudet mot direkt diskriminering gälla även då en högskola kan göra lokalerna tillgängliga och användbara, om det skäligen kan krävas att högskolan vidtar sådana åtgärder. Dessutom ska en högskola inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja alla studenters lika rättigheter, oavsett bl.a. funktionshinder. Den föreslagna lagen om likabehandling av studenter i högskolan ska naturligtvis vara tillämplig på de konstnärliga högskolorna.
Vidare har regeringen med anledning av propositionen Från patient till medborgare @ en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) beslutat om en förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av handikappolitiken, som trädde i kraft den 1 september 2001. Enligt förordningen ska myndigheterna särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder, och i detta arbete ska Förenta nationernas standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet vara vägledande. Av förordningen följer också att myndigheterna i arbetet med att göra myndigheternas lokaler, verksamhet och information mer tillgängliga för personer med funktionshinder som regel ska genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner och, när det finns anledning till det, samråda med Handikappombudsmannen om hur insatser enligt förordningen ska utformas. Dessa regler gäller givetvis även för de konstnärliga högskolorna.
Antalet studenter med funktionshinder har ökat kraftigt i högskolan under 1990-talet. En stor del av dessa studenter får medel för särskilda stödåtgärder såsom assistent, lektör, teckenspråkstolk, anteckningshjälp eller extra undervisning, medan andra inte behöver sådant stöd. Kostnaderna för detta täcks i första hand genom att lärosätena enligt bestämmelser i regleringsbrev ska avsätta 0,15 % av anslagen till grundläggande högskoleutbildning.
Kostnader som överstiger detta belopp kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande. Dessa medel uppgår innevarande budgetår till 16,9 miljoner kronor efter en förstärkning av anslaget med 1,9 miljoner kronor. Medlen kan även användas för stöd till studenter med funktionshinder hos enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Även dessa utbildningsanordnare ska fr.o.m. 2001 avsätta 0,15 % av sina anslag från staten för att vid behov ge stöd åt studenter med funktionshinder. Regeringen har i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 16) föreslagit att nämnda medel, som Stockholms universitet disponerar, höjs med ytterligare 4 miljoner kronor 2003.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.