de funktionshindrades situation
Skriftlig fråga 2003/04:1283 av Johansson , Jörgen (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-06-01
- Inlämnad
- 2004-06-01
- Besvarad
- 2004-06-09
- Svar anmält
- 2004-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga 2003/04:1283
av Jörgen Johansson (c) till statsrådet Berit Andnor om de funktionshindrades situationLSS-kostnaden galopperar i kommunerna. Exempel på kommuner som, med skattemyndighetens hjälp, folkbokför funktionshindrade personer i andra kommuner blir allt vanligare. Den enskildes rätt att själv avgöra folkbokföringsort har satts ur spel. Uppseendeväckande fall finns i Västmanland där den enskilde överklagat det tvångsmässiga folkbokföringsbeslutet till länsrätten, vilken avslagit framställan. Dessutom har kammarrätten inte medgett prövningstillstånd i ärendet.
Den funktionshindrade, boende i Sala kommun, har berövats sina mänskliga rättigheter och framstår som dagens auktionshjon. Detta i en krass ekonomisk strid mellan den funktionshindrades egentliga hemkommun och den kommun där behandlingshemmet är beläget. Det aktuella fallet uppvisar en människosyn som hör en förgången tid till och det mest besvärande är att samhällets alla instanser totalt kör över en människa som redan initialt är hårt drabbad. Hanteringen av den här typen av ärenden är utbredd och frågan aktualiseras om det inte är dags att återigen proklamera att "människovärdet vi fordra tillbaka".
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att återföra de funktionshindrades rätt att själva bestämma över sitt liv?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1283 besvarad av Berit Andnor
den 9 juni
Svar på fråga 2003/04:1283 om de funktionshindrades situation
Statsrådet Berit Andnor
Jörgen Johansson har frågat socialminister Lars Engqvist vad han avser att göra för att återföra funktionshindrades rätt att själva bestämma över sitt liv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Först vill jag klargöra hur regelverket ser ut @ grundprinciper och möjligheten att träffa avtal.
Den grundläggande utgångspunkten för de insatser som ges enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att de ska tillgodoses i den kommun där personen som erbjuds insatserna är bosatt. Kommuner har ett primärt ansvar för sina invånares tillgång till de insatser som de behöver. Om en enskild person önskar flytta till en annan kommun kan han eller hon förvissa sig om att få de insatser som behövs genom att begära förhandsbesked från den tilltänkta inflyttningskommunen.
Om en person, som har rätt till insatsen bostad med särskild service enligt LSS, inte vill flytta men av olika skäl ändå väljer att bosätta sig i en sådan bostad i en annan kommun än hemkommunen får kommunen träffa avtal om kostnadsansvar för stöd- och serviceinsatser med den andra kommunen eller med en enskild vårdgivare i den andra kommunen om det finns särskilda skäl. Det senare är en relativt ny bestämmelse. Före år 2001 träffade kommuner avtal om betalning utan lagstöd.
Resonemanget kring särskilda skäl är att insatser i första hand ska beviljas i hemkommunen. Det kan dock finnas perioder i livet när personer med komplicerade funktionshinder kan behöva mycket speciella insatser som inte finns i hemkommunen eller när det behövs särskilda insatser i en annan kommun i avvaktan på att hemkommunen utvecklar motsvarande stöd. Under dessa perioder kan hemkommunen sluta avtal om kostnadsansvar. Ytterligare ett skäl för att sluta avtal om kostnadsansvar kan vara när mindre kommuner kan behöva samverka med ett antal grannkommuner om en speciell resurs. Små kommuner kan härigenom erbjuda fler bostadsalternativ än vad som annars varit möjligt.
Folkbokföring innebär bland annat att en persons bosättning fastställs. Enligt reglerna i folkbokföringslagen ska en person i regel anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Enligt LSS anses en person som regel bosatt på den ort där han eller hon är folkbokförd och det är bosättningskommunen som har ansvar för insatserna. Möjligheten att träffa avtal om kostnadsansvar gör att en person kan vara folkbokförd i en annan kommun än hemkommunen och att hemkommunen ändå har kvar kostnadsansvaret.
Enligt den offentliga statistiken finns det ca 19 000 personer som har insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Ca 6 % har insatsen i en annan kommun än den kommun som betalar för insatsen.
Jag tycker att detta är en bra lösning eftersom personer kan vara folkbokförda och fullvärdiga kommuninnevånare där de faktiskt är bosatta samtidigt som deras hemkommuner står för kostnaderna i de särskilda fall kommunen inte kan erbjuda den speciella insatsen på hemmaplan. Det är dock viktigt att kommuner tar till sig intentionen i lagstiftningen och agerar solidariskt i dessa ärenden. Upphäver hemkommuner ändå beslut om insatser kan upphävningsbesluten överklagas.
Personer med funktionshinder har rätt att bestämma var de vill bosätta sig och regeringen avser inte att i nuläget ta initiativ till någon ändring i LSS eller folkbokföringslagen. Jag avser däremot att uppdra åt tillsynsmyndigheterna att följa upp hur bestämmelsen om möjligheten att sluta avtal fungerar, hur vanligt det är att kommuner upphäver beslut och andra problem som har samband med denna problematik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.