de fristående gymnasieskolornas rätt till momskompensation
Skriftlig fråga 1997/98:334 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-20
- Anmäld
- 1998-01-26
- Besvarad
- 1998-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Av berörd proposition och tidigare riksdagsbeslut framgår inte uttryckligen om den fristående gymnasieskolans kostnader för mervärdesskatt skall - i det fall överenskommelse inte kan träffas - av kommunen betalas ovanpå den av regeringen fastställda s.k. riksprislistans belopp. I en del fall kan kommunen till friskolan - bara med tillämpning av riksprislistan - erlägga ett högre belopp för en studieplats än vad platsen på samma gymnasieprogram kostar i kommunens gymnasieskola. Detta har i en del fall lett till en argumentation som bygger på propositionens uttalade begrepp om att skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna att oavsett huvudman få en likvärdig utbildning.
I likvärdigheten skulle då kunna anses ligga även likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Om hemkommunens "egenkostnad", inklusive en beloppsmässig 6-procentig momskompensation, ändå understiger riksprislistans belopp kan kommunen hävda att momskompensation trots allt ingår utan att ersättningsbeloppet för den skull med automatik skall överstiga riksprislistans belopp.
Mot bakgrund härav vill jag fråga statsrådet:
Avser regeringen att vidtaga åtgärder för att klarlägga i vilken utsträckning hemkommunens "egenkostnader" för gymnasiala utbildningar skall relateras till den s.k. riksprislistan vid kommunalt beslut om ersättningsbelopp till fristående gymnasieskolor?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:334 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för att klarlägga i vilken utsträckning hemkommunens "egenkostnader" för gymnasiala utbildningar skall relateras till den s.k. riksprislistan vid kommunalt beslut om ersättningsbelopp till fristående gymnasieskolor.
Enligt skollagens 9 kap. 8 a § skall bidrag lämnas av hemkommunen för varje elev som genomgår utbildning vid en fristående gymnasieskola, som Skolverket förklarat berättigad till bidrag. Grundprincipen för bidragsgivningen är att den fristående skolan och hemkommunen skall komma överens om nivån för bidraget till skolan.
I proposition 1995/96:200 Fristående skolor m.m. understryks vikten av att överläggningar om bidragsnivån verkligen sker, så att elevernas behov och utbildningens krav kan tillgodoses. Syftet med sådana överläggningar är att skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna att, oavsett huvudman, få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Endast om hemkommunen och skolan inte kommer överens skall kommunen betala det belopp som regeringen föreskrivit. Aktuella belopp per elev och program framgår av en bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående skolor.
Enligt Marietta de Pourbaix-Lundin framgår det inte uttryckligen av propositionen och riksdagsbeslutet om kommunen, i det fall överenskommelse inte kan träffas, utöver det belopp som föreskrivs i bilagan till förordningen skall betala den fristående skolans kostnader för mervärdesskatt.
En fristående skola har momskostnader oberoende av om bidragsnivån bestäms efter förhandlingar eller inte. Av propositionen framgår att regeringen förutsätter att kommunen beaktar att den fristående skolan till följd av skillnaden i huvudmannaskap har kostnader för mervärdesskatt. Detta innebär att kommunen bör ta hänsyn till skolans kostnader för mervärdesskatt även i det fall man väljer att tillämpa bilagans belopp, vilka belopp inte inkluderar ersättning för momskostnader.
När en kommun väljer att utgå från bilagans belopp innebär detta att kommunen avstår från att relatera sin bidragsgivning till den kostnadsnivå som råder i kommunen. På fråga av Widar Andersson har jag redan tidigare svarat att jag är beredd att se över bilagans utformning när det gäller skolornas kostnader för moms, om det visar sig nödvändigt. Skolverket har fått i uppdrag att senast den 1 maj 1998 redovisa hur skollagens regler om hemkommunernas skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor tillämpas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.