Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

Skriftlig fråga 2008/09:181 av Sigfrid, Karl (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-10-29
Inlämnad
2008-10-29
Besvarad
2008-11-05
Svar anmält
2008-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga

2008/09:181 Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

av Karl Sigfrid (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Med hänvisning till terrorism och grov organiserad brottslighet föreslås i utredningen Sveriges införande av datalagringsdirektivet långtgående ingrepp i rätten till ett privatliv. Teleoperatörer och Internetleverantörer åläggs att bland annat lagra uppgifter om vem som har ringt till vem, vilka vi skickar sms och e-post till, och vem som surfar på Internet med en viss ip-adress.

Utredningen betonar att det är hotet från terrorismen och den grova organiserande brottsligheten som motiverar plikten för Internet- och teleoperatörer att lagra trafikdata. I utredningen står att läsa: ”Endast en ytterst begränsad del av uppgifterna kommer att lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna och användas vid bekämpning av allvarlig brottslighet.”

Samtidigt bereder regeringen ett lagförslag som kan ge privata upphovsrättsinnehavare möjligheten att gå till domstol och begära ut identiteten bakom en ip-adress som har använts vid ett konstaterat intrång i upphovsrätten. Utlämnandet av Internetabonnenten förutsätter inte något krav på att intrånget är av större betydelse.

Att lagra uppgifter om abonnenters ip-adresser är i dag, i den mån det tillåts, frivilligt för en Internetleverantör. Med datalagringsdirektivet införs ett krav på att dessa uppgifter lagras under en viss tid.

Hur avser justitieministern att garantera att identiteten bakom en viss ip-adress, i de fall då denna information är lagrad enbart i syfte att bekämpa grov brottslighet, inte kan utlämnas till privata upphovsrättsinnehavare?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:181 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 5 november

Svar på fråga

2008/09:181 Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

Justitieminister Beatrice Ask

Karl Sigfrid har frågat mig hur jag avser att garantera att identiteten bakom en viss ip-adress inte kan utlämnas till privata upphovsrättsinnehavare i de fall denna information är lagrad enbart i syfte att bekämpa grov brottslighet.

Regeringen har nyligen inhämtat Lagrådets yttrande över ett förslag till genomförande av direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (det så kallade civilrättsliga sanktionsdirektivet). I lagrådsremissen föreslås bland annat att domstol ska kunna ålägga till exempel en Internetleverantör att ge rättighetshavaren information om identiteten bakom en viss ip-adress när den har använts för att begå ett immaterialrättsintrång via Internet. Avsikten med detta förslag är att erbjuda ett alternativ till de straffrättsliga åtgärderna.

Direktivet om lagring av trafikuppgifter (2006/24/EG) innebär att trafikuppgifter (bland annat ip-adresser) som behandlats eller genererats vid användande av fast, mobil eller Internettelefoni, e-post eller Internetåtkomst ska lagras. Surfning på Internet omfattas inte av lagringskravet. Syftet med lagringen är att säkerställa att trafikuppgifter finns tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott. Inga uppgifter om innehållet i kommunikationen ska lagras.

Trafikuppgiftsutredningen har i betänkandet Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (SOU 2007:76) lämnat förslag till hur direktivet om lagring av trafikuppgifter ska genomföras i svensk rätt. Utredningen föreslår att trafikuppgifterna ska lagras av tele- och Internetoperatörerna och att lagrade uppgifter endast ska få lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter i samband med utredning av misstanke om brott.

Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet och jag är inte beredd att föregripa den beredningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.