Darfur
Skriftlig fråga 2004/05:1111 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-02
- Inlämnad
- 2005-03-02
- Besvarad
- 2005-03-08
- Svar anmält
- 2005-03-08
- Besvarad
- 2005-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 mars
Fråga 2004/05:1111
av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om DarfurKonflikten i Darfurregionen i Sudan har än så länge orsakat cirka en miljon flyktingar och någonstans kring 70 000 dödade civila. Hur många som är skadade är osäkert. Säkert är dock att tragedin kunde ha stoppats eller till och med undvikits. I stället för att besluta hur folkmordet på Darfurregionens svarta afrikanska befolkning kunde förebyggas eller åtminstone stoppas, har debatten handlat om huruvida ett folkmord pågår eller inte. Det beror förstås på att den som deklarerar att folkmord pågår enligt praxis har ett särskilt ansvar för att försöka stoppa folkmordet. Det bisarra i det allmänna tankemönstret är alltså att ett folkmord måste ha påbörjats innan omvärlden ska få göra något. På vägen dit finns trakasserier, mord, systematiserade våldtäkter, massarresteringar, etnisk rensning och annat.
Debatten om Darfur är helt missriktad. Ett folkmord måste inte alls pågå för att omvärlden ska kunna ingripa med tvångsmedel. Det centrala i folkmordskonventionen från 1948 är prevention. Den påkallar handling så snart det finns hot om folkmord. För det andra är händelserna i Darfur ett brott mot mänskligheten. Därmed har det internationella samfundet ett ofrånkomligt ansvar att agera. FN:s säkerhetsråd har dessutom fastslagit (den 30 juli 2004) att konflikten utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet och nämnde även kapitel VII i FN:s stadga vilket öppnar för tvångsåtgärder. All nödvändig grund av legitimitet finns för ett signifikant ingripande. Det är viljan som saknas.
Vad avser statsrådet att göra för att stoppa det pågående folkmordet i Darfur?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1111 besvarad av Laila Freivalds
den 8 mars
Svar på fråga 2004/05:1111 om Darfur
Utrikesminister Laila Freivalds
Rosita Runegrund har frågat mig vad jag tänker göra för att stoppa det pågående folkmordet i Darfur.
Jag delar Rosita Runegrunds bedömning att situationen i Darfur är oerhört allvarlig och att omvärldens skyldighet att stoppa övergreppen inte påverkas av huruvida vi benämner förbrytelserna i Darfur som folkmord. Förbrytelserna i Darfur utgör grava och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot den humanitära rätten, inklusive krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Detta ger världssamfundet samma möjligheter att agera som om situationen bedömts som folkmord enligt folkmordskonventionen. Regeringen har tidigt sagt att vi ska behandla situationen i Darfur som om det vore ett folkmord.
Säkerhetsrådet har också klassificerat situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet under FN-stadgans kapitel VII, och därigenom givit sig utrymme att agera. Frågan är, precis som Rosita Runegrund skriver, om tillräcklig politisk vilja finns för att hindra och bestraffa övergreppen.
Den internationella undersökningskommission som den 31 januari presenterade sina rekommendationer konstaterar att grova övergrepp har begåtts av alla parter i Darfur, både mot den internationella humanitära rätten och mot de mänskliga rättigheterna. Då lagföring inom det sudanesiska rättsväsendet bedöms som omöjligt förordar kommissionen starkt att säkerhetsrådet omedelbart hänskjuter Darfursituationen till Internationella brottmålsdomstolen, ICC.
Vi har från svensk sida aktivt verkat för att lagföring av ansvariga måste ske så snart som möjligt, företrädesvis genom ICC. Jag välkomnar därför särskilt att undersökningskommissionen förespråkar just ett säkerhetsrådshänskjutande till ICC. Jag kommer att fortsätta att verka för att så sker i kontakt med mina kolleger inom EU och internationellt.
Jag anser också att det är hög tid att säkerhetsrådet agerar ytterligare för att öka trycket på parterna i Darfur. Jag har verkat för att EU aktivt ska förespråka en fördjupad diskussion i säkerhetsrådet om riktade sanktioner. Om så krävs bör även EU vara berett att införa egna sanktioner mot parterna.
Utöver dessa åtgärder är en stark och väl fungerande internationell närvaro i Darfur av avgörande betydelse för att öka säkerheten för befolkningen i Darfur. Afrikanska unionen har här åtagit sig en ledande roll genom en observatörsmission. Inom ramen för EU har vi på olika sätt bidragit till dessa insatser och vi för en löpande dialog med Afrikanska unionen om hur vi bäst kan bidra till dess mission i Darfur. Det är av yttersta vikt att AU:s insats blir framgångsrik och därför är omvärldens stöd till dessa ansträngningar mycket viktiga. Regeringen välkomnar därför de pågående diskussionerna om ett ökat samarbete mellan FN och AU.
Genom EU verkar vi också aktivt för att de rebellgrupper i Darfur som gjort uppror mot regeringen ska bidra konstruktivt till en lösning av konflikten i de fredssamtal som förhoppningsvis snart kan återupptas i Abuja, Nigeria, i den afrikanska unionens regi. Sverige spelar en aktiv roll i dessa förhandlingar genom att ambassadör Sten Rylander för EU:s räkning ingår i AU:s medlarteam.
Jag avser att verka för att EU, i nära dialog med FN och AU, ska fortsätta att bidra på alla sätt som står till buds för att nå en lösning på krisen i Darfur.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

