Dålig arbetsmiljö
Skriftlig fråga 2017/18:608 av Jessica Polfjärd (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-19
- Överlämnad
- 2018-01-22
- Anmäld
- 2018-01-23
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
God arbetsmiljö ska vara en självklarhet, men för många är så inte fallet. Sjuksköterskan som håller på att gå in i väggen för att alla patienter ska få rätt vård i tid, polisen som får ta emot hot mot sin familj varje kväll, busschauffören som blir utsatt för stenkastning – exemplen är många. Psykiatriska diagnoser är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken, enligt Försäkringskassan, och det är inte acceptabelt. Stressreaktioner och anpassningsstörningar har tyvärr vuxit fram som ett stort folkhälsoproblem, och detta måste motverkas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att alla ska få en god arbetsmiljö?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:608 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:608 av Jessica Polfjärd (M)
Dålig arbetsmiljö
Jessica Polfjärd har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att alla ska få en god arbetsmiljö.
Sedan regeringen tillträdde har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Under mandatperioden har regeringen förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med mer än 100 miljoner kronor årligen. Arbetsmiljöverkets resurser har t.ex. förstärkts med 85 miljoner kronor årligen. Budgetsatsningarna är en nödvändig förutsättning för återhämtning efter den förra regeringens omfattande neddragningar inom arbetsmiljöområdet.
Regeringen har också beslutat en nationell arbetsmiljöstrategi med konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmiljöstrategin har arbetats fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, som har en mycket viktig roll att spela i ett framgångsrikt arbete för god arbetsmiljö. Under 2018 görs en halvtidsavstämning av strategin.
Arbetsmiljöstrategin har tagits fram med den tydliga utgångspunkten att insatserna på arbetsmiljöområdet ska bygga på relevant forskning. Regeringen har under mandatperioden satsat stort på arbetslivsforskning och tillsatt en utredning för att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Uppdraget för den nya myndigheten blir bland annat att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö samt att utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken. Att en ny myndighet inrättas har starkt stöd från arbetsmarknadens parter.
Den psykiska ohälsan ökar och orsakerna finns inte minst i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som står i fokus för de nya föreskrifterna. Under 2017–2019 gör Arbetsmiljöverket särskilda tillsynsinsatser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö.
Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har regeringen identifierat sju områden där åtgärder behöver vidtas, varav ett är bättre arbetsmiljö. Åtgärdsprogrammet bygger på att regeringen, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och hälso- och sjukvården tillsammans tar ansvar. Det handlar om förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Psykisk ohälsa är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen avsatte 2017 över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa och gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka denna satsning. Regeringen förstärker därför satsningen på psykisk hälsa med 550 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med drygt 1 miljard kronor per år 2019 och 2020.
Under hösten 2017 har kvinnors erfarenheter av övergrepp och sexuella trakasserier kommit ut i offentligheten med full kraft. Det är påfallande att många av de övergrepp och trakasserier som beskrivits har handlat om arbetslivet. Utöver straffbara handlingar vittnar många kvinnor också om en helt oacceptabel arbetsmiljö. Mot denna bakgrund har jag och jämställdhetsminister Åsa Regnér den 8 december träffat arbetsmarknadens parter samt myndighetscheferna för Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen för att diskutera hur sexuella trakasserier i arbetslivet kan motverkas.
Attackerna mot polis, räddningstjänst och ambulanspersonal har under flera år ökat och utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem för dessa yrkesgrupper. I januari överlämnade Blåsljusutredningen sitt delbetänkande om stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Utredningen föreslår bland annat att ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Betänkandet ska nu gå ut på remiss.
Sammanfattningsvis har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet under mandatperioden. Det finns nu goda förutsättningar för att komma tillrätta med arbetsmiljöbrister och arbetsrelaterad ohälsa. Jag utesluter dock inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden.
Stockholm den 31 januari 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.