Dagsböter beräknade efter vilseledande uppgifter

Skriftlig fråga 2021/22:1311 av Johan Pehrson (L)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Högsta domstolen beslutade den 15 mars 2022 att inte bevilja prövningstillstånd i ett ärende som riksåklagaren hade överklagat. Målet gällde två personer som i tingsrätten dömdes till 70 dagsböter vardera som påföljd för folkbokföringsbrott.

Vid bestämmande av dagsbotens storlek utgick tingsrätten från de uppgifter de tilltalade lämnade vid tingsrättens huvudförhandling. Dessa uppgifter avvek i betydande grad från de faktiska inkomstuppgifterna. Trots att denna skillnad uppmärksammades har domen inte ändrats i hovrätten, och HD har som sagt inte beviljat prövningstillstånd.

Samma problem har uppmärksammats också i andra rättsfall.

I och med Högsta domstolens avgörande är risken uppenbar att en praxis växer fram där det blir den åtalade själv som avgör storleken på sin påföljd, genom de uppgifter hen lägger fram i huvudförhandlingen. Detta är orimligt.

Frågan har uppmärksammats i utredningen Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46) där det föreslås att domstolsväsendet liksom brottsbekämpande myndigheter ska ha tillgång till inkomstuppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas. En proposition om detta kommer dock inte att kunna behandlas av riksdagen före valet, enligt den tidsplan för beredningen som har presenterats. Det är inte heller säkert att denna i och för sig välkomna förändring kommer att lösa hela problemet när det handlar om att det vid själva domstolsförfarandet förekommer motstridiga uppgifter om den åtalades inkomst.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att föreslå för att säkerställa att dagsbotens storlek baseras på den åtalades faktiska inkomst och inte på de uppgifter som den åtalade själv väljer att lägga fram?