Dagens älgförvaltning

Skriftlig fråga 2024/25:325 av Malin Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-24
Överlämnad
2024-10-24
Anmäld
2024-10-25
Svarsdatum
2024-11-06
Besvarad
2024-11-06
Sista svarsdatum
2024-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Många jägare och jaktlag vittnar om en vikande älgstam i nästan hela landet. Enligt den senaste statistiken har älgstammen i Sverige minskat med i genomsnitt 23 procent sedan jaktåret 2015–2016. Den mest drastiska nedgången har skett i Gävleborgs län, där älgstammen har minskat med hela 42 procent. Södermanland, Uppsala och Västerbotten följer tätt efter med minskningar på mellan 34 och 37 procent.

Många jägare som följt älgstammen under årens lopp vittnar om färre skjutna älgar men också färre älgobservationer. De lyfter ofta den förändring som infördes 2012 som orsak, då markägare fick större inflytande över förvaltningen av älgstammen. Denna förändring ledde till en kraftig ökning av avskjutningen, vilket har bidragit till de siffror som vi ser i dag.

Många skogsägare såväl som jägare är också kritiska till Älgbetesinventeringen (Äbin); de menar att de inte känner igen de resultat som Äbin visar. Resultatet från Äbin är sedan en av de saker som ligger till grund för jaktkvoterna på älg i Sverige. Men trots att älgstammen krympt med en fjärdedel på mindre än tio år ligger betesskadorna enligt Äbin fortfarande kvar på ungefär samma nivå. 

Hur mycket älg som ska skjutas styrs av älgförvaltningsgrupper runt om i landet. De sätter upp mål som länsstyrelsen sedan godkänner. I grupperna är både jägare och markägare representerade, men ordförande har utslagsröst. Ett tv-programs genomgång visar att i våra fyra nordligaste län sitter skogsbolag på 18 av 19 ordförandeposter i älgförvaltningsområdena – bolag som har ett ekonomiskt intresse av att minska betesskadorna från älgen. I samma program kom det också fram att många jägare känner sig pressade av skogsbolagen till att jaga mer, eftersom bolagen vill få ned betesskadorna.

Utifrån detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Vad anser ministern om maktfördelningen i älgförvaltningen, och överväger ministern att vidta några åtgärder för att komma till rätta med problemen i dagens älgförvaltning?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:325 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Svar på fråga 2024/25:325 Dagens älgförvaltning

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:325 av Malin Larsson (S)
Dagens älgförvaltning

Malin Larsson har frågat mig vad jag anser om maktfördelningen i älgförvaltningen, och om jag överväger att vidta några åtgärder för att komma till rätta med problemen i dagens älgförvaltning.

 

Regeringen anser att det ska finnas plats för en livskraftig älgstam av hög kvalitet, samtidigt som skadorna inom jord- och skogsbruket måste vara hanterbara. De samlade klövviltstammarnas påverkan inom jord- och skogsbruket måste tas med i beräkningen liksom tillgång på föda vid analyser av skador.

Sedan 2012 finns det ett system med älgförvaltningsområden och att älgförvaltningen ska vara adaptiv. Det innebär att älgförvaltningen ska vara lokalt förankrad och anpassas efter nya eller ändrade förhållanden som t.ex. rovdjursförekomst eller skador på skog. Förvaltningen bör styra mot de mål som fastslogs i propositionen En ny älgförvaltning (prop. 2009/10:239) samt fortlöpande följa upp och analysera genomförandet.

För att bibehålla en jaktbar älgstam av god kvalitet samtidigt som hänsyn tas till skador på skog och gröda räcker det inte att ha ett ensidigt fokus på att minska älgstammen. Ett varierat skogsbruk exempelvis förbättrad ståndortsanpassning kan ge med ökade fodermängder och bidra till att förbättra balansen mellan skog och vilt, samtidigt som förekomsten av stora rovdjur som varg och björn behöver beaktas.

Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex och delvis polariserad. Det är därför det är så viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena i den lokala älgförvaltningen.

Därför har jag nu i november kallat till mig tre viktiga aktörer inom klövviltförvaltningen som en uppföljning på möte förra hösten med samma grupp, för att höra hur de arbetat med frågan under året.

Jag hoppas att de som mest berörs, framför allt markägar- och jägarintressena, själva ska kunna komma överens om utvecklingen för älgpopulationerna inom deras förvaltningsområden och att vi kan hitta en riktning framåt som är hållbar över tid.

Stockholm den 6 november 2024

 

 

 

Peter Kullgren

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.