Cyperns penningtvätt och nödlån
Skriftlig fråga 2012/13:330 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-02-21
- Inlämnad
- 2013-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-03-01
- Svar anmält
- 2013-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2012/13:330 Cyperns penningtvätt och nödlån
av Anders Karlsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
En svensk affärstidning har relaterat följande ytterst graverande uppgifter om Cypern. Enligt den tyska underrättelsetjänsten, BND, har ryska medborgare motsvarande 170 miljarder kronor i cypriotiska banker. Landets låga skattetryck och banksekretessen i de cypriotiska bankerna har passat ryska affärsmän, både så kallade oligarker och affärsmän inom maffian. Cypern anses vara ett skatteparadis och en plattform för pengatvätt. Den olagliga verksamheten underlättas av att utländska medborgare förhållandevis lätt kan bli cypriotiska medborgare. Enligt BND har 80 oligarker och den ryska maffian på det sättet fått tillgång till hela EU. Den vetskapen gör ett stödpaket till Cypern kontroversiellt. Ryska oligarker, affärsmän och maffiamedlemmar blir enligt BND de främsta förmånstagarna av ett nödlån, skriver Spiegel International. En som gått till storms mot att ryssar tillåts gömma pengar är affärsmannen William Browder och hans fondbolag Hermitage Capital. Han har spårat en liten del av det enorma skattebedrägeri som Magnitskij avslöjade till cypriotiska banker, det kanske största skattebedrägeriet i Rysslands historia. Enligt finansiella dokument som Hermitage Capital lämnat in till den cypriotiska statsåklagaren har stulna skattepengar på motsvarande 200 miljoner kronor gått från Ryssland genom fem cypriotiska banker: Alpha Bank, Cyprus Popular Bank, FBME Bank, Privatbank International och Komercbanka. Cypern lanserar en undersökning om misstänkt pengatvätt, men många menar att frågan är vad som händer i praktiken.
Hur avser finansministern att agera i fråga om nödlån till Cypern, och vad görs i fråga om svensk skatteflykt via cypriotiska banker och företagskonstruktioner?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:330 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2012/13:330 Cyperns penningtvätt och nödlån
Finansminister Anders Borg
Anders Karlsson har frågat mig om hur jag avser att agera i fråga om nödlån till Cypern och vad som görs i fråga om svensk skatteflykt via cypriotiska banker och företagskonstruktioner.
Cypern lämnade den 25 juni 2012 in en formell begäran om finansiellt stöd till eurogruppen. Den 27 juni 2012 lämnade Cypern även in en ansökan till IMF om finansiellt stöd. Vid utformandet av ett anpassningsprogram för länder som har ekonomiska svårigheter bestäms programvillkoren gemensamt av representanter för långivarna och regeringen för det land som har bett om finansiellt stöd. Låneförhandlingarna mellan parterna är ännu inte avslutade.
Det är angeläget att reducera möjligheterna till skatteundandragande. Regeringen bedriver ett löpande arbete med att se över svenska regler för beskattning av företag. I januari 2011 tillsattes Företagsskattekommittén (dir. 2011:1), vars uppdrag är att göra en samlad översyn av beskattning av bolag. Vidare har regeringens arbete med effektivt informationsutbyte varit framgångsrikt och vi har nu ett av världens största nät av informationsutbytesavtal. När det gäller Cypern och övriga EU-medlemsstater kan även nämnas att Sverige har varit pådrivande inom EU i arbetet med det nya direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, vilket gäller sedan den 1 januari 2013. Enligt direktivet ska även automatiskt informationsutbyte ske från och med 2015. Sverige verkar också aktivt inom bland annat OECD för ett utbyggt och effektiviserat informationsutbyte. Detta har påtagligt förbättrat Skatteverkets möjlighet att få tillgång till information från andra länder som behövs för att förhindra missbruk av vårt skattesystem.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.