CSN som affärsdrivande myndighet

Skriftlig fråga 1999/2000:607 av Sjölund, Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-23
Besvarad
2000-03-02
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 februari

Fråga 1999/2000:607

av Anders Sjölund (m) till utbildningsminister Thomas Östros om CSN som affärsdrivande myndighet

Enligt uppgifter från SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, bedriver CSN en omfattande verksamhet inom försäkrings- och resebranschen.

Engagemanget inom försäkringsbranschen sker via samarbete med bl.a. Skandia och Dial. CSN marknadsför dessa bolags produkter till studenterna och där en föreslagen försäkringslösning förklaras som en förutsättning för studiemedel. Försäkringsdelens omsättning sägs uppgå till hela 40 miljoner kronor.

CSN:s agerande ligger klart utanför det huvuduppdrag man har med studiemedelsservice, varför engagemanget måste anses vara anmärkningsvärt.

Även inom reseverksamheten har CSN slutit avtal med resebyrå.

Affärsverksamhet innebär alltid ekonomiska risker, varför eventuella överdrag belastar andra anslag. Enligt CSN:s egna beräkningar visar kostnaderna för engagemanget inom försäkringsdelen till 3,5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag därför utbildningsministern:

Vilka åtgärder med anledning av kända fakta avser regeringen att vidta?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:607 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 1 mars

Svar på fråga 1999/2000:607 om CSN som affärsdrivande myndighet

Utbildningsminister Thomas Östros

Anders Sjölund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av Centrala studiestödsnämndens (CSN) engagemang i försäkrings- och resebranschen. Han anser att CSN:s agerande ligger klart utanför det huvuduppdrag man har med studiemedelsservice. Han befarar också att dessa verksamheter, som han kallar för affärsdrivande, skulle kunna medföra ekonomiska förluster som kan belasta staten.

Inledningsvis vill jag därför framföra att CSN, enligt instruktion, är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Det ligger därför inom myndighetens verksamhetsområde att främja lösningar som bidrar till att studenternas studiesociala situation förbättras t.ex. genom att minska resekostnader och förbättra deras försäkringsskydd bl.a. i samband med utlandsstudier. CSN åstadkommer detta genom att vart fjärde år upphandla de mest förmånliga erbjudandena för de studerande.

Ett exempel på detta är CSN-kortet. Kortet finansierades fram till budgetåret 1995/96 med anslagsmedel. I utskottets betänkande (1994/95 SfU12) anför utskottet att "Utskottet utgår härvid från att CSN utnyttjar sina möjligheter att söka rabatter för studenterna genom förhandlingar med olika trafikföretag i enlighet med vad som ovan sagts." Enligt en intern rapport från CSN uppgick kostnaden för CSN-kortet årligen till ca 2,5 miljoner kronor. Denna kostnad har dock till stor del reducerats innevarande år.

Syftet är att de studerande ska kunna få en bra försäkring och billiga biljetter på ett enkelt sätt. Detta minskar de studerandes lånebehov och skuldsättning. Samtidigt som statens kostnader minskar leder detta till att de extra studielånen används för avsedda ändamål.

Sveriges förenade studentkårer har i skrivelse (U2000/609/ST) också ställt några frågor angående CSN:s affärsdrivande verksamhet. Skrivelsen är remitterad till CSN och ska besvaras senast den 21 mars 2000. Skulle det framkomma någon information som motiverar åtgärder är jag naturligtvis beredd att vidta sådana.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.