Coronapandemins inverkan på svensk elitfotboll
Skriftlig fråga 2019/20:1389 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-05-19
- Överlämnad
- 2020-05-20
- Anmäld
- 2020-05-25
- Svarsdatum
- 2020-05-27
- Sista svarsdatum
- 2020-05-27
- Besvarad
- 2020-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
När coronapandemin i början på mars månad fick fäste i Sverige och Europa upphörde i praktiken all idrottsverksamhet när respektive länders restriktioner trädde i kraft. För de stora publikidrotterna, vars ekonomiska grundval är exponering för publik på plats och i tv, tär rådande läge på redan knappa marginaler. Om inte förutsättningarna förändras i närtid riskerar en stor del av svensk elit- och breddidrott att försvinna.
Den svenska elitidrotten är i dag att betrakta som ren näringsverksamhet. Det gäller inte minst de två största lagidrotterna fotboll och ishockey, som på såväl herr- som damsidan är beroende av att den kommersiella miljön kring dess verksamhet fungerar. Utan matcher blir det inga intäkter och därmed heller ingen verksamhet. Att under kontrollerade och säkra förhållanden kunna återuppta sin verksamhet är därför helt avgörande för deras existens. Ur säsongsperspektiv är det framför allt fotbollen som är i ett pressat läge, där herrallsvenskan har ambitionen att starta den 14 juni och damallsvenskan siktar på start 27 juni. Runt om i Europa startar ligorna i jämn takt upp sin verksamhet, där tyska Bundesliga var först ut med spel inför tomma läktare men väl med tv-sändningar.
Elitfotbollen har presenterat ett upplägg gällande tränings- och matchmiljön för hur man skulle kunna spela utan att riskera en ökad smittspridning i samhället. Man anser vidare att en öppning av den svenska elitfotbollen varken skulle öka smittspridningen i landet eller motsäga det egna individuella ansvaret. Med dessa ambitiösa ansatser är man frustrerad över att varken regering eller myndigheter svarar upp mot önskemålen om en konstruktiv dialog. Likaså att dessa inte heller kan lämna relevanta besked om tankegångarna kring en uppstart av serieverksamheten (och det gäller på alla nivåer i seriesystemen).
Oavsett aspekterna av att elitfotbollen är en del av den svenska kulturen så är den också att betrakta som en näringsverksamhet som berör tiotusentals människor som har sin försörjning kopplad till densamma. Därutöver når det folkliga engagemanget för dess verksamhet miljontals människor. Bristen på myndigheternas förståelse och konstruktiva beslut för elitfotbollens extremt utsatta läge upplevs därför som ytterst frustrerande.
Med anledning av ovan vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vad avser regeringen och ministern att göra för att underlätta möjligheterna för den svenska elitfotbollen att snarast kunna återuppta sin verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1389 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ku2020/01281/CSM
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1389 av Hans Rothenberg (M)
Coronapandemins inverkan på svensk elitfotboll
Hans Rothenberg har frågat näringsministern vad regeringen och ministern avser att göra för att underlätta möjligheterna för den svenska elitfotbollen att snarast kunna återuppta sin verksamhet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag vill tacka för frågan och för det engagemang för en stark idrottsrörelse som frågeställaren uppvisar. En betydande del av svensk idrott utgör en viktig näring men jag vill förtydliga att svensk elitidrott inte kan ses eller behandlas som ren näringsverksamhet. En svensk idrottsförening har aldrig förvärvssyfte i sig och får inte vara ensidigt inriktad på att bedriva vare sig elit- eller näringsverksamhet. Regeringen har presenterat ett extra stödpaket på 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fått uppdraget att fördela, med syftet att idrottsrörelsen i hela landet består och att idrottsverksamhet på alla nivåer kan överleva coronakrisen. Elitidrotten får del av detta särskilda stöd, men inte i kraft av näring utan som en del av den sammanhållna idrottsrörelsen, där barn och unga idrottar i samma föreningar som senioridrottens bredd och elit. Utöver detta riktade stöd kan idrottsrörelsen ta del av flera av de stöd som inrättats för att lindra konsekvenserna för medborgare och företag.
Att idrott kan återupptas är av stor vikt för såväl idrottsrörelsens som samhällets styrka. Idrott ger människor glädje och mening, social sammanhållning och bättre folkhälsa. Därutöver bidrar idrotten till meningsfull och samhällsnyttig sysselsättning, såväl genom ideellt arbete som lönearbete, samt ekonomiskt välstånd.
Jag är självfallet mån om att idrottsverksamhet så snart det är lämpligt kan återupptas fullt ut och på alla nivåer, om detta har jag också gett besked. Men i arbetet med att förebygga smittspridning i samhället ställs olika aspekter och intressen mot varandra. Folkhälsomyndigheten har varit tydlig i att idrott och träning ska fortsätta men med rådet att tills vidare inte bedriva tävlingsidrott för vuxna. Under coronakrisen har det varit en viktig åtgärd för mig som idrottsminister att säkerställa att en dialog förs mellan idrottsrörelsen och Folkhälsomyndigheten. Alla åtgärder som rör smittspridning och idrottsverksamhet bör beslutas efter nära dialog och noggranna överväganden.
Stockholm den 27 maj 2020
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.