Civilsamhällets biståndsarbete
Skriftlig fråga 2023/24:1114 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-08
- Överlämnad
- 2024-09-09
- Anmäld
- 2024-09-10
- Svarsdatum
- 2024-09-18
- Besvarad
- 2024-09-18
- Sista svarsdatum
- 2024-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Regeringens ambition att skapa ett nytt stödsystem för det civila samhället har sedan starten kommunicerats som ett försök att skapa större kontinuitet och långsiktighet för organisationerna som mottar biståndsmedel. Biståndsminister Johan Forssell har tillsammans med andra representanter från regeringspartierna betonat vikten av en “sömlös övergång” till detta nya system, som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025. Även på konsultationsmöten med civilsamhället har regeringen upprepade gånger understrukit sitt åtagande att undvika skadlig ovisshet.
Trots dessa trosvissa löften ser verkligheten helt annorlunda ut. Regeringens beslut att avsluta existerande avtal med Sida från den 1 januari 2025 innebär att fler än 1 750 organisationer i över 90 länder står inför stora utmaningar med att anpassa sina projekt på kort tid. Dessa plötsliga förändringar riskerar att skapa allvarliga glapp i biståndsverksamheten, vilket har fått flera svenska och internationella aktörer att slå larm om de drastiska konsekvenser detta får för pågående projekt. Flera civilsamhällesorganisationer har pekat på att arbetet de bedriver är djupt beroende av långsiktig finansiering och att abrupta nedskärningar kan leda till nedläggningar av viktiga insatser, särskilt i fattigare och konfliktdrabbade regioner.
Sida har föreslagit en förlängning av existerande avtal med sex månader för att mildra effekterna av övergången till det nya systemet. Trots detta har regeringen ännu inte godkänt förslaget, vilket bidrar till en ökad osäkerhet bland organisationerna. Många har redan påbörjat uppsägningar av personal, både i Sverige och bland lokala partner utomlands, vilket inte bara påverkar personalen utan även de utsatta människor som förlitar sig på biståndet.
Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Johan Forssell:
Hur säkerställer statsrådet och regeringen kontinuitet i stödet till civilsamhällesorganisationer när allt pekar på att tidsramen för införandet av det nya systemet riskerar att orsaka allvarliga glapp i finansieringen, vilket kan leda till uppsägningar och nedläggningar av viktiga projekt?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1114 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2023/24:1114 Civilsamhällets biståndsarbete
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på frågorna 2023/24:1109, 2023/24:1111, 2023/24:1114 och 2023/24:1117 av Olle Thorell (S) Civilsamhällets stöd till hbtqi-personer i världen, Sidas förslag till förlängning av avtal, Civilsamhällets biståndsarbete respektive Risker med omläggningen av biståndet
Olle Thorell har ställt ett antal frågor till Johan Forssell som rör det pågående arbetet att se över det system som medel idag förmedlas inom ramen för strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället (CSO-strategin). Som bistånds- och utrikeshandelsminister besvarar jag frågorna.
Regeringen beslutade den 29 februari om ett uppdrag till Sida att bland annat analysera och inkomma med förslag på alternativ hantering av bistånd som idag förmedlas genom civilsamhällesorganisationer. Detta är en del av arbetet med att ta vidare regeringens biståndspolitiska prioriteringar som framgår i Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Regeringen har tagit del av samtliga tre rapporter från Sida inom ramen för uppdraget. Vi har analyserat detta omfattande underlag och fortsätter arbetet med att ta fram en CSO-strategi från 2025 och framåt. Detta arbete inkluderar att regeringen under våren och sommaren har sett över möjligheterna för en alternativ modell för medelstilldelning inom ramen för CSO-strategin.
Regeringen sätter värde på dialog med civilsamhällets aktörer och är mån om att lyssna in deras åsikter. Regeringen bjöd därför in till konsultationsmöten med representanter från civilsamhället i maj och i augusti för att få medskick inför det fortsatta arbetet. Den nya modellen för genomförandet av strategin tas fram med ambitionen att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det arbete som civilsamhället utför. Regeringen värnar civilsamhällesorganisationers egen rådighet över sina relationer med partners. Målet är att skapa ett öppet och inkluderande ansökningsförfarande för organisationer att ta del av medel genom CSO-strategin, där både stora och erfarna organisationer och nyare mindre aktörer ges möjlighet att bidra till att genomföra biståndet.
Sverige är en av de största biståndsgivarna till stöd för hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Hbtqi-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga för regeringen. Att det nuvarande systemet för förmedling av medel genom CSO-strategin förändras kommer inte att påverka denna prioritering.
Målen i Agenda 2030 kan enbart nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering, och betydelsen av samarbeten och partnerskap mellan utvecklingssamarbetet och den privata sektorn får allt större genomslag globalt. Rätt använt kan biståndet verka katalytiskt och bidra till att mobilisera ytterligare resurser i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. Svenska företag kan spela en viktig roll i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Många av dem ligger i framkant i frågor om hållbarhet och socialt ansvarstagande och kan erbjuda investeringar och innovativa lösningar på olika samhällsutmaningar, inte minst inom den gröna och digitala omställningen, där många av de största utsläpparna är medelinkomstländer. Den samlade svenska resursbasen kan bidra med kunskap, resurser och lösningar i omställningen till mer hållbara samhällen i låg- och medelinkomstländer.
I frågan omnämns felaktigt att regeringen har beslutat att avsluta existerande avtal med Sida från den 1 januari 2025. För att förtydliga detta vill jag förklara att det är myndigheten Sida som har valt att avisera till sina 17 strategiska partnerorganisationer att de avser säga upp tidigare pågående avtal per den sista december 2024, i syfte att kunna ställa om till det nya system som nu ska etableras.
Det svenska civilsamhällets organisationer är viktiga partners inom utvecklingssamarbetet, inte minst genom deras partnerskap med lokala aktörer – det är vi överens om. Jag håller däremot inte med om att detta är plötsliga förändringar. För att skapa förutsägbarhet tydliggjordes regeringens ambitioner redan när reformagendan presenterades förra året och återigen vid beslut den 1 februari i år om ny CSO-strategi för 2024. I beslutet framgick att regeringen under innevarande år skulle se över formatet med vidareförmedling av biståndsmedel genom strategiska partnerorganisationer för att säkerställa transparens, effektivitet och rättssäkerhet.
Förändringar medför ofta oro. Det får inte stå i vägen för att våga ta beslut som förbättrar, moderniserar och effektiviserar svenskt bistånd. Regeringen tar nu fram en ny strategi för CSO-biståndet, som bereds på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.
Stockholm den 18 september 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.