Chiapas
Skriftlig fråga 1996/97:311 av Annika Nordgren (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-02-19
- Besvarad:
- 1997-02-27
den 19 februari
Fråga 1996/97:311 av Annika Nordgren (mp) till utrikesministern om
Chiapas
I Mexico visas den indianska historien stolt fram i arkeologiska om-
råden och påkostade museum. Den indianska nutiden göms i avlägsna
byar där undernäring och kolera förföljer befolkningen. Sedan tre år
tillbaka har den sällskap av den federala armén. Det pågår ett lågintensivt
krig mot ursprungsbefolkningen i Mexico.
Sedan nästan två år tillbaka pågår det fredsförhandlingar mellan
EZLN och regeringen. Det har varit en segdragen och uppslitande pro-
cess. I februari 1996 skrevs det första delavtalet under på temat
”indianska rättigheter och kultur”.
Därefter har ingenting förbättrats och i september 1996 avbröt EZLN
förhandlingarna. Det kräver att avtalet inkorporeras i den mexikanska
grundlagen som lovats. Bakom sig har det en enad, nationell, indiansk
rörelse. En medlarinsats bestående av mexikanska kongressledamöter
utarbetade ett lagförslag som bygger på det av parterna underskrivna
avtalet. EZLN accepterade förslaget. Regeringen lade strax innan jul fram
ett motförslag. I mitten av januari gjordes det offentligt, tyvärr kan man
konstatera att dess innehåll skiljer sig starkt från det av parterna under-
skrivna avtalet.
Jag vill fråga utrikesministern:
På vilket sätt ämnar utrikesministern stödja ursprungsbefolkningen i
Mexico?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:311 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 27 februuari
Svar på fråga 1996/97:311
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Annika Nordgren har frågat mig på vilket sätt Sverige ämnar stödja
ursprungsbefolkningen i Mexico.
Chiapasupproret blev en tankeställare för många. Det gav insikt om
ursprungsbefolkningens liv och umbäranden i Mexico. Många mexikaner
hade tidigare - delvis förblindade av sina förhastade förhoppningar om
att landet var på väg att i rask takt ta steget från u-land till i-land - vägrat
inse det faktum att över en fjärdedel av befolkningen ännu levde i fattig-
dom, i stort sett marginaliserade från det moderna samhällets alla fram-
steg.
Främst som en följd av Chiapasupproret har urbefolkningens eftersat-
ta situation nu blivit en prioriterad politisk fråga i Mexico. Myndigheter-
na har gjort särskilda sociala satsningar till förmån för urbefolkningen i
fråga om bl.a. hälsovård och utbildning. Regeringen har erkänt att uppro-
ret framkallades av att indianerna levde i misär och att de inte fick sina
behov tillgodosedda av myndigheterna samt har accepterat zapatistgeril-
lan (EZLN) som urbefolkningens företrädare i förhandlingarna om fred
och förbättrade levnadsvillkor för indianerna i Chiapas.
Som frågeställaren helt riktigt framhåller så har inga förhandlingar fö-
rekommit sedan september i fjol, då EZLN förklarade att den saknade
förtroende för regeringens avsikter och därför tills vidare inte ville åter-
vända till förhandlingsbordet.
Det är regeringens förhoppning att förhandlingarna i Chiapas snarast
kan återupptas. Den mexikanska regeringen har sedan upproret i Chiapas
för tre år sedan visat större känslighet gentemot urbefolkningens problem
och behov av förbättringar. Den har också fortsatt att uttrycka en klar
vilja att lösa Chiapasproblemet på ett fredligt sätt. Därför bedömer den
svenska regeringen att det bör finnas goda förutsättningar att få till stånd
en konstruktiv process i Mexico. Vi kommer noga att följa den fortsatta
utvecklingen. Det finns i sammanhanget också anledning att erinra om att
urbefolkningsproblemet i Mexico inte endast gäller de omkring 20 etnis-
ka minoriteter som finns i Chiapas utan alla Mexicos över 20 miljoner
indianer.
Den svenska biståndspolitiken fastställer att biståndsmedel skall kon-
centreras till de fattigaste länderna. De svenska insatserna i Mexico är
därför begränsade. I Chiapas stöder Caritas med svenska biståndsmedel
en folkbildningsinsats. För 1997 har projektet tilldelats 450 000 kr.
Ursprungsbefolkningarnas utsatta situation är ett problem i en rad la-
tinamerikanska länder. I våra kontakter med berörda regeringar framhä-
ver vi från svensk sida vikten av att ursprungsbefolkningarnas rättigheter
respekteras samt det angelägna i att man genom politiska, ekonomiska
och sociala reformer söker angripa orsakerna till social oro.