chefsvikarier i statsförvaltningen
Skriftlig fråga 2004/05:2173 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-07
- Anmäld
- 2005-09-13
- Besvarad
- 2005-09-14
- Svar anmält
- 2005-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 september
Fråga 2004/05:2173 av Tobias Krantz (fp) till statsminister Göran Persson om chefsvikarier i statsförvaltningen
Generalkonsulstjänsten i New York har stått utan ordinarie innehavare i över ett år. Sedan i slutet av 2004 har det varit känt att jobbet som generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, som har till uppgift att vårda såväl unga människor mellan 12 och 21 år av sociala skäl som vuxna missbrukare, skulle behöva nytillsättas. Det dröjde över ett halvår innan Post- och telestyrelsen i slutet av förra året fick en chef vars mandat inte var ett vikariat.
Tecknen på att regeringens utnämningar till centrala uppdrag i svenskstatsförvaltning drar ut på tiden oroar. Det är naturligtvis viktigt att chefsposterna tillsätts efter omsorgsfull beredning och noggrann analys av olika tänkbara kandidater. Men när nomineringarna dröjer månad efter månad, kvartal efter kvartal, tyder det snarare på något annat. Det kan handla om att regeringen har en undermålig planering för chefsrekryteringar inom statsförvaltningen. En misstanke som emellertid infinner sig är att ordinarie chefstjänster hålls obesatta för att bättre passa in i ett större utnämningspolitiskt pussel där syftet är att ge inte minst mer eller mindre framträdande socialdemokrater offentliga toppjobb. Alldeles oavsett orsak skadar de mycket utdragna nomineringsprocesserna såväl effektiviteten i som förtroendet för svensk statsförvaltning.
Jag vill därför fråga statsministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att förändra procedurer och rutiner kring chefsrekryteringar inom statsförvaltningen för att därigenom minska antalet, särskilt långvariga, chefsvikarier.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2173 besvarad av Sven-Erik Österberg
den 12 september
Svar på fråga 2004/05:2173 om chefsvikarier i statsförvaltningen
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Tobias Krantz har frågat statsministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att förändra procedurer och rutiner kring chefsrekryteringar inom statsförvaltningen för att därigenom minska antalet, särskilt långvariga, chefsvikariat.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen anställer 226 myndighetschefer. Detta kollektiv består av generaldirektörer, landshövdingar, rektorer samt ett mindre antal myndighetschefsbefattningar med andra titlar. De flesta myndighetschefer anställs för en begränsad tid @ i normalfallet sex år.
Då en förordnandetid löper ut kan regeringen omförordna en chef eller anställa en ny. Eftersom förordnandetiderna sammantaget är relativt jämnt fördelade över åren innebär det att ca 40 förordnanden löper ut årligen varvid alltså den sittande myndighetschefen ska omförordnas eller en ny rekryteras.
Det vore naturligtvis idealiskt om det vid varje uppkommen vakans omedelbart fanns en person att förordna som ny chef. Av olika skäl är dock inte alltid så fallet. Ibland uppstår situationer som gör att en person lämnar sin befattning hastigt, till exempel för att personen i fråga fått en annan anställning, vilket kan göra att ett vikariatsförordnande är det mest lämpliga.
Av regeringens chefspolicy framgår bland annat att rekryteringen av myndighetschefer ska ske utifrån preciserade krav, ett brett sökförfarande och ett omsorgsfullt urvalsförfarande.
Jag menar att det mot denna bakgrund inte alls är konstigt att rekryteringen av vissa myndighetschefer kan ta tid. Tvärtom är det ofta en styrka att kunna skaffa sig lite rådrum innan beslut om anställning av en så central och viktig funktion som myndighetschef fattas.
Jag kan också konstatera att det bland kretsen myndighetschefer finns ett antal personer som anställts efter att de först förordnats som vikarierande chefer. Att de därefter anställts beror naturligtvis på att de utfört ett alldeles utmärkt arbete. Ett vikariatsförordnande kan alltså på ett tydligt sätt vara till gagn för verksamheten i fråga.
I sakfrågan är det så att regeringen för närvarande har förordnat åtta personer att vara vikarierande myndighetschefer under en begränsad tid. Dessa åtta personer motsvarar 3,5 % av det sammanlagda antalet myndighetschefer.
Mot denna bakgrund finner jag ej anledning att vidta någon åtgärd på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.