certifieringssystem för vissa bilreservdelar
Skriftlig fråga 2002/03:478 av Gustafsson, Lars (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-06
- Inlämnad
- 2003-02-06
- Besvarad
- 2003-02-12
- Svar anmält
- 2003-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 februari
Fråga 2002/03:478
av Lars Gustafsson (kd) till miljöminister Lena Sommestad om certifieringssystem för vissa bilreservdelarFrågan om chiptrimning av bilar behandlades både i trafikutskottet 2001 (2000:01:TU9) samt i miljö- och jordbruksutskottet 2002 (2001:02:MJU06). Trafikutskottet redovisade både för- och nackdelar och menade att chiptrimning inte bör förbjudas utan att regeringen borde överväga ett certifieringssystem för sådana reservdelar. Regeringen förklarade senare i proposition 2001/02:31 Avgasrening m.m. att det finns ett behov av regler inom detta område och att de bör arbetas fram inom EU. Tills vidare kan dispensförfarande tillämpas inom Sverige som saknar eget certifieringssystem.
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte förslaget och förutsatte att regeringen verkar för ett sådant certifieringssystem inom EU.
Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder ministern avser att vidta för att skapa möjligheter för att certifiera chiptrimning.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:478 besvarad av Lena Sommestad
Svar på fråga 2002/03:478 om certifieringssystem för vissa bilreservdelar
Miljöminister Lena Sommestad
Lars Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa möjligheter för att certifiera trimchips.
Det så kallade chipet är en central komponent i en bilmotor som styr förbränningen och därmed i hög grad påverkar utsläppens storlek. Chipet ska därför vara av ett typgodkänt utförande för att bilen ska få brukas.
Trimchips är en tilläggsutrustning som normalt tillverkas av fristående företag. Vanligen chipstrimmas bilar för att öka deras prestanda men det förekommer även ekonomitrimning med mera. Eftersom motorns egenskaper ändras påverkas avgasutsläppens storlek av chipstrimning.
Chipstrimmas en bil ska den registreringsbesiktigas för att få köras igen. I de flesta fall är det svårt att få trimning godkänd eftersom det för många modeller inte finns typgodkända trimchips på marknaden. Det beror på att det inte finns något certifieringssystem för trimchips från oberoende tillverkare. För att ett sådant system ska kunna införas krävs att EU antar ett gemensamt regelverk. Detta kan vara fördelaktigt ur miljösynpunkt, bland annat då ett sådant system garanterar att de trimchips som säljs inte leder till ökade utsläpp.
Alternativet att införa ett nationellt system med dispenser bedömer regeringen inte vara möjligt, eftersom det gäller lagstiftning som är totalharmoniserad inom EU. Det skulle dessutom troligen vara frågan om ett komplicerat regelverk där kostnaden för ett godkännande kan bli hög om produkterna endast har avsättning på den nationella marknaden.
Kommissionen arbetar med förslag till certifieringssystem för utbytesdelar som kan utnyttjas av fristående tillverkare. I enlighet med miljö- och jordbruksutskottets uttalade mening ser jag positivt på att sådana system införs och då även för trimchips, förutsatt att skyddet för miljön förblir på en hög nivå. Det ankommer på Naturvårdsverket att bevaka dessa frågor i kommissionens tekniska arbetsgrupper.
Kommissionens arbete är dock komplicerat eftersom det krävs separata godkännandesystem för varje komponent. Den prioriterar därför de delar som ur ekonomisk synpunkt är mest intressanta för bilägarna. Hittills har endast regler för utbyteskatalysatorer antagits. Närmast i tur är ett system för godkännande av lambdasonder.
Enligt vad jag har erfarit är frågan om godkännande av trimchips inte prioriterad av kommissionen, som för närvarande arbetar med ett par stora direktivförslag om avgasrening. Mot den bakgrunden ser jag att det kommer att dröja innan ett certifieringssystem för trimchips införs inom EU.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.