central jämställdhetsverksamhet

Skriftlig fråga 1999/2000:331 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-03
Anmäld
1999-12-07
Besvarad
1999-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 1999/2000:331

av Ewa Larsson (mp) till näringsminister Björn Rosengren om central jämställdhetsverksamhet

I skriften Jämställdhetspolitik inför 2000-talet lovordas de 120 lokala och regionala resurscentrum som finns utspridda i landet och som har till uppgift att bl.a. stimulera kvinnors företagande och lokala utvecklingsprojekt. NUTEK och Glesbygdsverket samordnar verksamheten via ett Nationellt Resurscentrum, NRC. I budgetproposition 1999/2000 föreslår regeringen att medel avsätts för att integrera projektet NRC för kvinnor i NUTEKS:s ordinarie verksamhet. Förslaget är helt konsekvent och bygger på FN:s fjärde kvinnokonferens @ Platform For Action, där ländernas regeringar lovar att integrera allt jämställdhetsarbete, s.k. mainstreaming.

Men NUTEK har valt att tolka integreringen så att det innebär nedläggning av den centrala samordnande verksamheten, NRC. En sådan tolkning vittnar om en ovanligt naiv inställning till hur ett effektivt jämställdhetsarbete bedrivs och vad som behövs för att driva det. Mainstreaming och centrala insatser är två systrar. För att lyckas med integrering krävs samlad central kunskaps- och kraftsamlingspåfyllnad. Vi behöver både och i många år framöver. Att NUTEK valt att missuppfatta integrering som lika med nedläggning är extra allvarligt eftersom det är just de som svarar för att halva mänskligheten, dvs. kvinnorna, ska komma med i pågående regionala tillväxtavtal. I dagsläget saknas kvinnornas deltagande i stor utsträckning vilket också präglar tillväxtavtalen där typiskt manligt konservativt tillväxttänkande dominerar.

Därför vill jag nu ställa frågan:

Avser ministern att verka för att den uppenbara missuppfattningen att lägga ned Nationellt Resurscentrum klaras ut.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:331 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 15 december

Svar på fråga 1999/2000:331 om central jämställdhetsverksamhet

Näringsminister Björn Rosengren

Ewa Larsson har frågat mig om jag avser att verka för att den uppenbara missuppfattningen att Nationellt resurscentrum för kvinnor ska läggas ned klaras ut.

Projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), som bedrivs inom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), kommer att upphöra. Det är enligt regeringens mening därför angeläget att de positiva erfarenheter som vunnits inom projektet tas till vara. Detta sker bäst genom att projektet blir en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet fr.o.m. år 2000. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2000 föreslagit riksdagen att 2,5 miljoner kronor ska tillföras NUTEK:s förvaltningsanslag för år 2000 för att integrera verksamheten.

Projektet har haft i uppdrag att dels stödja verksamheten vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor, dels sprida information. Arbetet har bl.a. inriktats mot att stimulera kvinnors företagande. Regeringen avser, om riksdagen godkänner regeringens förslag, att ge NUTEK i särskilt uppdrag att se till att verksamheten integreras i verkets ordinarie verksamhet. Avsikten är att verksamheten ska ligga i linje med regeringens jämställdhetspolitik, vilket bl.a. innebär att jämställdhetsaspekter ska beaktas inom all verksamhet och utföras av ordinarie personal. Regeringen ställer härmed ett tydligare krav på att jämställdhetsperspektivet ska bli en naturlig del i NUTEK:s hela verksamhet.

Regeringen avser att noga följa och utvärdera NUTEK:s arbete utifrån jämställdhetssynpunkt. NUTEK avses t.ex. att få i uppdrag att under våren 2000 redovisa vilka åtgärder som vidtagits och resultat av denna integrering.

Processen att förändra och förnya synsätt och strukturer inom jämställdhetspolitiken är ett utvecklingsarbete på lång sikt. Det är därför inte möjligt att arbeta enbart med att låta jämställdhetsperspektivet genomsyra all verksamhet, s.k. mainstreaming. Så länge strukturerna ser ut som de gör i dag kommer det även att behövas särskilda insatser riktade till kvinnor inom t.ex. närings- och regionalpolitiken. Detta både för att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för att tillvarata kvinnors initiativ och kompetens.

Regeringen avser att även för år 2000 anslå medel för att stödja regionala och lokala resurscentrum för kvinnor som byggts upp under de senaste åren. För detta ändamål avses NUTEK även fortsättningsvis tilldelas särskilda medel, som ska användas till att delfinansiera projekt som drivs av dessa centrum. Dessa medel bör användas till tillväxtorienterade projekt med inriktning på näringslivsutveckling och sysselsättning.

Jag håller med Ewa Larsson om att genusperspektivet inte har beaktats tillräckligt i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. I budgetpropositionen för 2000 markeras därför tydligt att jämställdhetsperspektivet i tillväxtavtalen måste fördjupas. I den löpande dialog som Regeringskansliet har med regionerna står frågan högt på dagordningen.

Jag anser att bristerna i tillväxtavtalen till stor del återspeglar okunskap om betydelsen av jämställda förhållanden i näringslivet och om hur detta perspektiv ska beaktas i arbetet för regional tillväxt. I flera län har också efterfrågats råd och metodstöd. Vid alla länsstyrelser finns en s.k. expertfunktion för jämställdhetsfrågor, vars huvuduppgift är att stödja, stimulera och underlätta jämställdhetsarbetet i länen. Denna expertis bör tas till vara bättre. I regeringens uppdrag till NUTEK att medverka i överläggningar kring de regionala tillväxtavtalen ingår det också att verket ska medverka i länens arbete med frågor på jämställdhetsområdet.

I regeringens löpande uppföljning och utvärdering av arbetet med tillväxtavtalen kommer hanteringen av genusperspektivet att vara en av de frågor som står i fokus.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.